Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER I NU SVENSKT ORDFÖRRÅD. 213
akustiska förhållanden". Vi ha således här att göra endast
med ett semologiskt lån från da. no.
Ruben Berg kommer oekså in på detta ord (1. c. s. 190).
Han anför ett poetiskt citat från Lennart Hennings:
"Ibland, en höstens dag,
när det blir lydhört i luften",
med den anmärkningen, att "förf. tror sig där ha skrifvit
sörmländska". Jag vågar dock göra den förmodan, att
Lennart Hennings här råkat ut för ett litet självbedrägeri. Den
semologiska användningen av ordet är visserligen den samma,
som lever i (åtminstone sydsvenska) folkmål, mon här möter
oss det kuriösa, att ordets form är omstöpt genom
(omedveten) påverkan av det da. no. lydhör. (Alltså rent motsatt
förhållande mot hos Ellen Key!) — Samma danska form av
ordet har jag antecknat från en ledare i Sv. Dagbl. 20 juli
05 ("för folkstämningen lydhöre män") och från en artikel av
G(urli) L(inder) i Sv. Dagbl. 28 okt 05, På senare stället
skrives emellertid ordet inom citationstecken, förf. har
tydligen varit medveten om dess karaktär av lån. Ordet är i
båda dessa fall använt också med dansk betydelse, — Med
svensk form (liksom hos Ellen Key) återfinnes adj., hos Per
Hallström: "ett starkt folk, lyhört för sin själs lörelse" (De
fyra elementerna s. 12), och äntligen med svensk både form
och betydelse hos Gustaf Ullman, som talar om
"genomskinlig lyhörd luft" (Tidskriften Vårbrodd s. 43).
Adj. lyhörd giver sålunda i sin nuvarande brokiga
användning ett intressant exempel på hur inflytelser från olika
håll mötas och korsa sig i ett och samma ord. Givetvis är
det att räkna som ett gott förvärv för det svenska
riksspråket, i både den ena och den andra användningen — men då
självfallet i sin inhemskt svenska form: lyhörd. — I en
tredje (konstiuerad?) form anföres ordet av Nils Linder, som
bland lyckliga dialektlån också upptager "ljudhörd, adj.
fördelaktig i akustiskt avseende, ljudfull". (Regler och råd, 3
uppl. s. 184). Denna folketymologiserande försvenskning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
