- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Åttonde årgången. 1908 /
235

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DANISMER I NU SVENSKT ORDFÖRRÅD.

235

(Serenius översätter det t. ex. med eng. agréable, pleasant, och
ännu Dalin uppgiver betydelsen trevlig, vacker i samman sä
tt-ningarne ett h—t rum, väder). Men jag tror knappast att
denna inhemska lånekälla ligger närmare än den samtida
danskan och norskan för de nämnda författarne.

Tidningarna tala ej sällan om "det officiella samkvämet
mellan folken" (Dag. Nyh. 13 dec. 1905), "det redan förut
vanskliga samkvämet mellan arbetsmarknadens båda parter"
(Sv. Dagbl. L. 13 aug. 1908 s. 2) o. s. v. Här är samkväm
använt, icke på svenskt, utan på danskt sätt, i betydelsen
förbindelser (mellan folk etc.).

Inhämta = upphinna (da. no. indhænte) finna vi i:
"den flyende Gustaf Erikssons inhämtande av de utsända
skid-löparne från Mora", Dag. Nyh. 12 juli 1907.

Dansk och icke svensk är också denna användning av
förfölja: "dela er på tusen mål i stället för att förfölja ett
enda", K. G. Ossian-Nilsson, Sv. Dagbl. 11 sept. 1904. —
På svenska förföljer man (hittills) t. ex. en fiende, men icke
ett mål.

Bland de praktfullaste danismerna av detta slag är
användningen av dyrka = odla. I konkret mening finnes
denna betydelse endast hos Levertin, som talar om att "dyrka
egen jord", Sv. Dagbl. 20 april 1905 och likaså Ord och
Bild 1907 s. 46. Jag vågar beteckna detta som en danism.
oaktat det icke undgått mig, att i äldre svenska (t. ex.
hos lexikograf erna Serenius och Levin Möller) och ännu i
Medelpad förekommer samma användning av verbet dyrka.
(Rietz s. 109 a). — I överförd användning möter oss samma
betydelse av ordet i fraser sådana som följande: "De arter,
som särskilt dyrkades voro modern journalistik, borgerlig
roman och borgerligt drama", Mortensen, Från Aftonbladet till
Röda Rummet s. 83; "Utanför den opersonliga lyriska
situationsbilden har Melin dyrkat den fornnordiska berättelsen på
vers och prosa och den rimmande skärgårdsnovellen", Ruben
G:son Berg (!), Dag. Nyh. 27 nov. 1904, B; "flertalet av dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1908/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free