Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER I NU SVENSKT ORDFÖRRÅD.
237
någon gång skulle komma att på adjektivet och participet
förkommen koka ihop någon oskyldig vits av samma art som
den gamla välkända om "den senast ankomne".
Mera invecklade äro de semologiska förhållandena vid
adj. övergiven. Det får man nu ofta se i da. no. betydelse
= yster, uppsluppen, våldsam (i glädje eller kärleksyra).
T. ex.: "Öfver ena tinningen låg en hårslinga nedfallen och
gaf något retande öfvergifvet åt ansiktet", Hugo Öberg,
Sonen s. 144. "De kysste hvarandra, en lång, öfvergifven
kyss", S. Siwertz, Bonniers månadshäften 1907, s. 749.
"Välsignad hon för allt det öfvergifna
i blickens djup vid heta kärleksvärf!"
samma förf. i samlingen Unga poeter s. 162. "Likt
sommarskyar viljelöst glidande och öfvergifven ungdomslycka",
John Landquist, Ord och Bild 1906 s. 317. "Den
öfvergifvet muntra ton, som för Fredrik på Ransätt är så
karaktäristisk", Lotten Dahlgren, Ransäter s. 241. "När han allt
för öfvergifvet kastade upp hufvudet i skratt", Per Hallström,
Briljantsmycket s. 79. — Den obehärskade våldsamhet, som
ligger i ordet, kan emellertid ha två si^or, den kan visa sig
ej blott i "öfvergifven fröjd" (Briljantsmycket s. 167) utan
också i "öfvergifven sorg" (Ola Hansson, Dikter på vers och
prosa s. 77). Strindberg talar icke bara om "ett öfvergifvet
löjey som visade alla de hvita tänderna" (Hemsöborna, illustr,
uppl. s. 92) utan skriver också: "Faster Berthe var alldeles
öfvergifven. Hon förbannade kapitalisterna" (Utopier, 3 uppl.
s. 65). Något i samma väg som vid det sista exemplet
menar väl också Hugo Öberg med sin något dunkla användning
av ordet i följande fras: "ser han sin vän lumphandlaren
sakta vältra sig upp från pinbänken med en på en gång
öfvergifven och road min" (Allt under himmelens fäste s. 111).
— Det vanliga svenska talspråksuttrycket för denna
sinnesstämning — då det icke är glädje eller sinnesrus, utan tvärtom
bekymmer, plågor eller olyckor, som bragt en ur jämviktsläget
— är ju eljes översiggiven, som sammanhänger med det ver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
