Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER I NU SVENSKT ORDFÖRRÅD.
247
släktingar, som villigt upptaga det inom sin krets och
underlätta dess "naturaliserande". En mängd dansk-norska lån te
sig ju (i svensk ljuddräkt) endast som nya avledningar eller
nya sammansättningar av inhemska ordstammar.
Häri ligger de dansk-norska språklånens styrka — och
på samma gång det farliga med dem! Ty just att
likheten mellan svenskt och danskt språkmateriel är så stor, det
gör, att man lätt förbiser olikheterna, förbiser, att
utvecklingen nu en gång ofta har gestaltat den faktiska
användningen av det ursprungligen gemensamma språkmaterialet
på olika sätt i de båda språken. (T. ex. vid rolig, dyrka
hyggelig, sætning, lidelse, skikkelse i förhållande till
motsvarande svenska bildningar1.) — Genom oaktsamhet härpå
uppkommer sådant barbariskt blandspråk, som vi (särskilt i
gruppen semologiska lån) funnit avskräckande exempel på — t. o. m.
från ett par av våra främste författare. När detta kan ske på
det färska trädet, måste man medgiva, att Noreens maning
"tala svenska med svenskarne!" verkligen är påkallad!
Om domen är lätt fälld över danismer av denna art,
som våldsamt slita sönder det betydelsesamband, som en gång
i svenskt språk befäst sig mellan en viss form och en viss
betydelse, så kan det däremot ofta vara svårt nog att fatta
ställning till sådana lån, som visserligen icke äro oförenliga
med svenskt språkbruk, men som synas onödiga, därför att
i vårt språk redan finnas andra fullgoda uttryck för det
avsedda betydelseinnehållet.
För det första får man även vid dessa inlån inte
underskatta den möjligheten, att .de av ett svenskt publikum,
som saknar dansk (eller tysk) språkbildning, antingen inte
1 En sådan oförenlighet med nutida svenskt språkbruk är
naturligtvis icke något, som endast vidlåder vissa lån från danskan,
utan kan lika väl förekomma vid upptagande av äldre svenskt
språkbruk eller vid lån från svenska dialekter. — De anförda låneu
hade inte varit bättre ur det nusvenska riksspråkets synpunkt om
lånekällan hade funnits på dessa håll!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
