Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. GEJJEit och O. Ö8TEIIGUEN.
Bondeson
Sv. Folksagor Sthlm 1882 s. 151.
Så »Mi gång kom Rike-Pftr
Krämare i följe med Sankte Pär. Ocli
om kviillon gingo de in på ett
fattigt torpställe och ville låna hus.
Men kvinnan väntade just p& att få
ott litet barn till världen och därför
så nekade folket dem att bli där.
Då sade Sankte Pär, att i fall han
fick stanna, så skulle han säga, om
det blef ott lyckobarn eller inte.
Och så fick han då krypa på ugnen
och lägga sig. Men han bad
torparen hålla god vakt om natten,
så att det var någon, som sade
"gud hjälp44, nftr barnet nös för
första gången, eljes blef det slätt
ingen välsignelse med det.
Så frampå natten fick
torpar-kvinnan ett litet gossebarn. Och
det lögade de och lindade och lade
i en vagga. Men de glömde Sankte
Pärs ord och somnade; så att nftr
barnet nös, så hade där visst ingen
passat på och sagt "gud hjälp14,
om inte Sankte Pär hade vakat.
Nu gjorde han det och sen gick
han ut och sög på stjärnorna.
Folkskolans läsebok10 s. 923.
En gång kom Rike-Per
Krämare i sällskap med Sankt Per.
Om kvällen gingo de in pä ett
fattigt torpställe för att f& låna
hus. Sankt Per fick stanna där
över natten, men Rike-Per
Krämare måste söka vila på ett
annat ställe.
I torpstugan hade nyligen en
liten gosse kommit till världen.
För att det skulle bli riktig
välsignelse med honom, hade Sankt
Per sagt 44Gud hjälp", då pilten
första gången nös. Han hade
också skådat i stjärnorna, att
torpargossen skulle bli ett
lyckobarn.
Utrymmet medgiver icke att här genomgå flera texter.
De av os3 genomgångna torde dock, tillsammans med förut
granskade texter och textställen lämna tillräckligt material för
en ganska omfattande kännedom om läsebokens
textbehandlingsmetod inom dess skönlitterära område. Denna metod torde
visserligen ej oinskränkt gillas av många, och läseboken själv
har ju genom ändringarna i nytrycket 1908 delvis desavouerat
den, men därmed har den ännu ingalunda upphört att vara
den härskande. I åtskilliga andra läseböcker går den igen,
visserligen i delvis mycket förmildrade former, men dock till
sin läggning densamma. Vi ha sett, att de pedagogiska syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
