Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
ii. geijer och o. Östergren.
vändning i skolornas lägsta klasser. Emellertid upplevde den
ej mer än två upplagor. Anledningen till att den ej vann
större och långvarigare ingång i skolorna, torde i första
rummet vara ortografiens och språkformens avvikelser från
skolbruket. Ännu 1886 omnämnes den av R(agnar) T(örnebladh)
i Pedag. Tidskr. s. 13 ff. såsom i några skolor använd i de
lägre klasserna. Don betecknas här som förträfflig, ehuru det
framhålles att ortografien vållar olägenheter. Sannolikt har
väl boken även på vissa håll befunnits för mycket estetisk,
för litet didaktisk. I Gustaf Upmarks ovan citerade, i flera
avseenden intressanta recension, uttalas även en farhåga, att
bokens fosterländska syfte är för idealistiskt, dess patriotism
för abstrakt för de breda lager av folkets barn, som boken
vände sig till.
Större delen av innehållet i ’Läsningen’ omtrycktes
emellertid under de följande åren ett par gånger, men då i form
av små häften, som tillika med ett nytt litet häfte
Fosterländska sånger utgjordo en serie ’Småskrifter för folket’,
utgiven av Hazelius 1870. De allra flesta av dessa småskrifter
utgingo i två upplagor, en t. o. m. i fyra, den fjärde år 1883.
Samtidigt med småskrifterna började Hazelius även utge
’Svensk folkläsning’. Första häftet innehöll Valda sånger af
Erik Gustaf Geijer; det andra Om konstgjorda fogelbon och
deras inbyggare af Aug. Emil Holmgren (2 uppl. samma &r);
det tredje Kapellet af Almqvist (2 uppl. 1874).
Utgivningsprinciperna äro desamma som vid Läsningen. Geijerhäftet
håller 104 sidor, därav 8 sidor upplysningar. Till Olof
Tryg-vason påpekas, att ’rikast’ i "An han lefver", svarte Gaute, /
rikast uti Trondelaget"1 här står i den äldre betydelsen :
mäktigast, och det hänvisas även till Den siste skalden: "Och
de kristnes fader, / som jag bekänt, / han är rik och mild" 1
Vid ’tignarhjärta’ i Den siste skalden finner man bättre
upplysning än i någon senare läsebok: "tignarhjärta — af tign,
f., utan flertal, hög värdighet, anseende, — iignarman var
1 Anfört efter Hazelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
