- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tionde årgången. 1910 /
77

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PERSONLIGT PRONOMEN 1 TILLTAL.

77

Mitt unga lejon, tag nu ut språnget! (C. Snoilsky).

Min raska fåle, ila! (C. D. af Wirsén).

Stå upp, mitt sjuka sinne, upp till fest! (O. Levertin).

Mitt vackra barn, låt vara

med älskog och med smek! (G. Fröding).

Var hälsad, vår hövding, med högtidens brygd! (A. Karlfeldt).

Mitt folk, min kärlek kan ej smeka

som dina döda stordåds tolk (K. G. Ossian-Nilsson).

Min själ, vak upp, min själ, låt dig hugsvala! (Vilh. Ekelund)

Min sommarbygd, hur ny och glad

du ler i nya bröllopskläden! (Bo Bergman).

Sov, sov, min öde kust! (G. Ullman).

I den högre stilens tilltal förekommer således både
possessivt och personligt pronomen. Det senare uppträder såväl
i första som andra person, då däremot det possessiva vanligen
återfinnes i första person. Sällan kan ett du utbytas mot din.
Jag erinrar mig endast ett ställe, hos K. G. Ossian-Nilsson:

Du gamla, gamla, gamla land,

du är mig som en mor,

som spökar sig i bjärta band,

i bjäfs och sidenskor.

På gatan svälter, blekt och UDgt,

ditt arma fattigbarn,

och kring din rynkhud skramla tungt

juvelerna, ditt skarn!

Skalden ryckes där så med av sin ined kärlek och
ömkan blandade förtrytelse, att han i sin heliga harm låter ett
uttryck av lägre men kraftigare valör färga sin sinnesstämning.

Så mycket oftare tyckas däremot min och du växla.
Självklart kan understundom ett personligt pronomen ej
utbytas mot ett possessivt. Så t. ex. första personens: jag blinde
syndaträl (Lucidor), vi arma människor! (Fr. Bremer), Så
andra personens, om mellan detta och substantivet kommer en
genitiv: du hjältars land (Tegnér), I sångens drottar
(Atterbom). Så även, om tvetydighet skulle uppstå: du bild i
brons (Wirsén), du dans för en sommarvind (Bo Bergman).
Utbyttés i förra fallet du mot min, fördes tanken gärna till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1910/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free