- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tionde årgången. 1910 /
146

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

h. bergroth.

(ex.: bi utt. by, ny ?iyjt du duG\ ko ko6\ dua duba). Denna
företeelse 1 spåras även i den finländska svenskan, åtminstone
vid mera emfatiskt uttal — i allmänhet är ju den finländska
prononeiationen mindre energisk än den högsvenska.
Särskilt tydligt förnimmes frikativan i finl. vid i och y, vilka
bildas med samma trånga pass mellan tungan och främre
gommen som i hsv.; den har också redan för cirka 70 år
sedan iakttagits (mellan i och följande vokal) av finländaren
Frans v. Knorring; se hans Språkforskningar I, Sthlm 1844,
sid. 30. Något annorlunda tyckes saken ställa sig vid finl. u
och o, vilka icke förete lika trångt läpp-pass som
motsvarande hsv. ljud Här blir den på vokalen följande
förträngningen av passet av naturliga skäl icke i samma grad
förnimbar; dock kan den vara så pass stark, att den
förleder illitterata personer att beteckna densamma i skrifts.
Över huvud har den väl, där den förekommer i den bildade
finländskan, karaktären av ett svagt artikulerat konsonantiskt
finl. u (dvs. tu) resp. o; vill man beteckna den, sker det
väl därför lämpligast med w (jfr Vårt språk I 393, 412, 533
med I 518, 512).

Ett såsom rimord emfatiskt (och framför paus) uttalat
du kan man sålunda även i finländskan få höra prononceras
diu(w).

I vad mån ett sådant uttal förekommer särskilt
utpräglat hos de bildade i vissa trakter av landet, därom finna vi
icke några direkta upplysningar i den språk vetenskapliga
litteraturen; men ett par dialektavhandlingar lämna god
vägledning vid besvarandet av frågan. Vendells monografi över
Pedersöre-Purmo-målet och Hagfors’ över Gamlakarleby målet

1 Den omnämnes också, av Noreen i Vårt spr&k I, s. 467 o. 512.

2 Se Noreen, Vårt spr&k I, s. 512 o. B18—520, 533 o. 625 f.

8 Som exempel härpå ett citat ur ett brev till mig fr&n en
hemmansägare i västra Nyland: "Till svar pft, förfrågan ber f&
meddela att b&da sommarställena äro redan uthyrda &t ett par
Ekenlls-bovar" (= -boar).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1910/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free