- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tionde årgången. 1910 /
263

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATTERBOMS STROFFORMER.

263

Som när vi skildes vid Gasertas slott;
An helgas, liksom dà, ditt bröst, din tunga
At sanningen och åt Olivia blott.

Till fäderneslandet D I: 155.
Till Steffens Poet. Kal. 1820,

s. 178.
Sång i L. Ö. I: 172.

Johannes-masken D II: 184.
Till makan och modren D III:
272.

Monolog i L. Ö. II: 389 o. 399.

Strof i studentmötesbroschyren 1844.

23. Femfotig, i jämna rader hyperkatalektisk, jambisk vers.

Fredrik Ekmarck D II: 227.

Den stumma natten famnar s&ngens son:
En hviskning öfver lutans strängar andas . . .

0 kända skugga! nalkas du ifrån

Den glada verld, som bortom döden randas?
Det land, der aningen sitt bleka bloss
Vid ljusets brunn med stilla bäfvan tänder,
Hvad? uppenbarar det sig än för oss,
Och fr&n sin helgedom ett b&dskap sänder?

Floden och cypressen D in: 22.

24. Femfotig (i 4 sex-, i 8 fjrfotig) jambisk vers.

Till Elgström D II: 67.

Förglöm ej mig, när vid din graf jag gråter,
Och mot dess mull mitt hjerta fåfängt slår;
När det, som var, och aldrig kommer äter,

1 fasta penseldrag för tankens öga står.

I lifvets öde sal, när sista ljusen släckas
Och gästens sista dröm, liksom hans första, gäckas,
Jag minns vår vänskaps fest, och ropar efter dig:
Förglöm ej mig! Förglöm ej mig!

25. Femfotig jambisk vers med vftxlande rimslag (ottave rime).

Föresång D I: ix.

Jag gick på Mälarns rand, det led mot qvällen,
Af skog ännu jag var från hyddan skild;
Med ens förbyttes nejdens kända ställen
Till annan skepnad, till en drömsyns bild.
I löf stod granen klädd, i rosor hällen,
En lustpark sågs, men skum, förvuxen, vild;
Melodisk spelte vinden dock i bladen,
Och skön, af ek och lind, var ingångs-raden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1910/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free