Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
BENGT HESSELMAN.
v. 176 "Tå tänds Lius, bord dukas i fläng, oc kannorna
bäras". Så i A och B. "kannorna bäras" är dåligt. C har
bevarat det rätta:
.... kannorna fyllas.
Brenwin bröd, Succat god kalskål i kammaren bäres.
Skrivaren av urkällan till A och B har gjort ett hopp från
"kannorna" i 176 till "bäres" (bäras?) i den följande raden,
v. 283:
Faat af sten, tenn, trä, både smör-slan saltzer oc saltkar,
smör-slan okänt ord, enligt glossaret. C har smörkar, som
tydligen är en förvanskning. Vad är smör-slant I
sammanhanget passar ju en betydelse ’smörtallrik, -skål, -assiett’
(snarast av trä). Jag antar, att -slan bör utläsas -slannv med
långt w, assimilerat av wd, och sammanställas med det sland
eller slann, som förekommer i flera nysv. landskapsmål, bl. a.
i Uppland och Södermanland, och som även möter i äldro
källor, t. ox. Variarum rerum vocabula 1538, Lex. Linc. 1640
(se Verticillum, Verticulum), Aurivillius Cogitationes s. 98.
En sidoform är slånd, som förekommer i Synonymorum
Li-bellus 1587, i Schroderus’ översättning av Janua Linguarum
1640 (där jämte sland) och i Linds Ty.-sv. Ordbok 1749.
Ur-sprungligare är formen snåldt som är den vanliga i de
Öst-svenska målen (se Vendelis Ordbok) och av vilken utvecklats
det da. snold och sv. snäll (i Variarum rer. voc ). Om
ordets etymologi och förhållandet mellan formerna jfr Buggo
Sv. Lm. IV, 2, not 15 \ Kock Studier öfver Fornsv.
Ljud-lära II s. 402Sv. Ljudhist. I s. 318 2, Falk och Torp Etym.
Ordb. II sp. 254. sland, snold äro grundord till sv. slända,
da. snelde = "redskap försedt med sland, snoldu. Den
ursprungliga betydelsen är: "trissa eller rund (svarvad) skiva
på sländan eller på spinnrocksrullen": råkk-sland, rull-sland,
spånnstols-slann etc. Så kan det också användas om en
’trissa på en svarvstol’ eller ’trissa, påskjuten eller påskruvad
på ändan av en stång’ (i Sdml. enligt. G. Ericsson) och
vidare om åtskilliga föremål, som likna en dylik trissa, t. ex.
i svenskan ofta om "knäskål" eller i danskan (enl. Feilberg)
1 Det är kanske ej alldeles säkert, att dalmålets former komma
av en grundform slund, som Noreen och Bugge antaga.
9 Det är anmärkningsvärt, att formen slånd förekommer just i
källor, som annars icke ha å framför nd, i ord som hånd ’hand* o. d..
t. ex. hos Schroderus, Syn. Lib., Lind. Det är därför mindre troligt,
att dess å beror p& förlängning av a framför nd såsom Kock antar.
Snarare bör det sammanställas med det urspr, långa ä i grundformen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
