Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
EINAR GERDELI US
och mer undermedvetet, ha dess bestämningar så småningom
överflyttats till tygsorterna själva och ha därvid fått behålla
sina gamla kongruensformer; ex. en god, fin etc. flanell,
sammet. satäng, osv. — Ifrån dessa kretsar har sedan denna
böjning spritt sig till allmänheten; detta så mycket lättare
som folk ju gärna vill åtminstone ge sig sken av att vara
inne i och ha kännedom om handelsförhållanden, vilket de ju
ha ett tillfälle att visa genom att kunna svänga sig med
handelsmännens termer och talesätt. — Ett dylikt
förklarings-sätt anser jag dessutom styrkas genom det förhållandet att
man hos många personer, i synnerhet äldre, finner en viss
betydelseskillnad mellàn n- o. £-böjn. På så sätt att de vid
M-böjn. tänka på ett stort stycke tyg, således på tyget som
vara; då de däremot vid f-böjn. avse en liten tyglapp.
En ordkategori, som uppvisar en synnerligen stor vacklan
i fråga om artikelböjningen med n eller t, är namnen på olika
slag av så kallad "humbugsmedicin", toalettmedel och en del
andra tekniska preparater. De allra flesta av dessa ord äro
så nya i språket — största delen av de här upptagna väl
bildade i Sverige — att de ej finnas upptagna i SAOL eller
någon annan använd ordförteckning (utom aseptin, lanolin
och salubrin). Till följd av denna deras nyhet och deras för
svenska språket främmande karaktär har folk tydligen haft
och har mycket svårt att ge dem någon bestämd
artikelböjning. De användas för övrigt ytterst sällan med någon
sådan, vilket förhållande väl mest bidragit till att de ej vunnit
stadga i detta avseende. — I den till uppsatsen hörande
ordförteckningen har, som synes, endast några de allra Vanligaste
hithörande orden medtagits. Detta beroende på att jag inte
haft säkra exempel på vacklande böjning hos alla till denna
kategori hörande ord. Men eftersom de mest vanliga växla,,
har jag tyckt mig med största sannolikhet kunna anta, att
de andra, mindre vanliga, ej kunnat lägga sig till med någon
bestämd böjning.
Hithörande ord äro väl, som redan nämnts, till största
delen svenska bildningar, men en del har sin hemort i
främmande land, och samtliga äro de mer eller mindre påverkade
av likartade ord i främmande språk. (En endast helt flyktig
undersökning i ett par häften av "Die Woche" för år
1913-har lämnat dylika ord som Florylin, Petranin (färg), Pollan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
