- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjortonde årgången. 1914 /
185

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRAMMATIK OCH LOGIK

185-

Det är mot själva denna problemställning, vi opponera oss.
Den förutsätter nämligen, att den logiska grunden till, att
de två leden förbundits, varit att det ena ledet varit speciellt
och det andra generellt. Skulle det nämligen för språket
vara av något värde att med olika kategorier utmärka speciella,
resp. generella begrepp, måste det vara av den grunden, att
det vore av vikt att kunna ge tillkänna, vilket led i en
förbindelse som vore det speciella och vilket som vore det
generella. Detta innebär givetvis, att det rätta förhållandet mellan
leden ej kunde inses, utan att det ena fattades som speciellt
och det andra som generellt. I ett fall som en fattig enke,.
insåges icke, att fattig utgjorde bestämning, om ordet ej med
sin kategori kunnat styrka sin generellare betydelse. Om alltså
kunskapen om, att ett led är bestämmande, skall förmedlas av
• kunskapen om att det är generellt, måste förmågan att utgöra
bestämning härflyta ur egenskapen att vara generell. Härflöto
den nämligen ur något annat, kunde ingenting inses av den
omständigheten att ett ord vore generellt.

Vill emellertid förf. ej anse, att varje speciellare begrepp
kan bestämmas av varje generellare, måste problemställningen
ändras därhän, att det frågas efter den logiska grunden till
att i en förbindelse det bestämmande ledet är generellare än
det’bestämda. Endast om saken tages på detta sätt, är det
berättigat att låta adjektivet vara kategori för generella och
substantivet för speciella begrepp. Bara med det blotta
påvisandet, att det adjektiviska ledet faktiskt är generellare än
det substantiviska, är ingenting sagt angående språkets
avsikter med de nämnda kategorierna. Om det skall
ådagaläggas, att en språklig kategori är logiskt grundad, måste det
uppvisas, att den tjänar ett logiskt syfte, och först sedan
detta skett, går det an att låta dess innehåll bero på en
logisk tendens i språket. Nu kan, som sagt, språket ej ha
något intresse av att särhålla speciella och generella begrepp.
Att adjektivet icke desto mindre är generellare än
substantivet, måste därför falla utanför kategoriernas egentliga syfte-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1914/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free