Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Palmér, Johan. Till några regler i Sahlstedts grammatika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till några regler i Sahlstedts grammatika.
i.
Adjektivens superlativform böjes av Sahlstedt på följande
sätt i best. form: nom. sing. ärligaste, fem. och neutr.
ärli-gesta, gen. ärligestas, accus. och abl. ärligesta, i alla tre
genera. I plur. är böjningen densamma. Penultima har
sålunda alltid e, då ultima har a, och tvärtom. I grammatikan
av år 1769 motiverar Sahlstedt själv denna böjning
därmed, att välljudet kräver denna växling: För bättre ljud
skull, tycltes vocalen a uti Comparativi are, böra uti
Superlativ© Fæm. ocli Neutr. blifwa förwandlad uti e, t. e.
Frommesta, Rin gesta, Renesta.
Då Sahlstedt i princip står på den ståndpunkten, att
bruket bör vara normgivande, förefaller motiveringen
egendomlig, och man frågar sig, om Sahlstedt verkligen haft stöd för
sin regel i gällande språkbruk. Detta torde i varje fall ha
varit hans egen mening att döma av den motivering han ger
sin regel i grammatikan av år 1747. Det heter där (s. 25):
Som fæmininum indefiniti lycktas på äst, så borde ock
defi-nitum lycktas på asta; men bruket har ändrat detta, jämväl
uti några casibus obliquis, och bytt a uti e, såsom: fæm.
skön, superi, skönast, def. skönesta etc. Alltså bruket har
ändrat -asta till -esta. Men var liar Sahlstedt iakttagit detta
bruk, ty allmänt har det ju aldrig varit? Det är väl insikten
härom, som förmått honom att ändra motiveringen för sin
regel i grammatikan av år 1769.
I den grammatiska litteraturen före Sahlstedt
förekommer en dylik regel ej. Visserligen upptages formen -est soin
en variant till -äst i superlativen t. ex. av Tiällman, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
