Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Sylwan, Otto. Metriska spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metriska spörsmål.
Prof. Beckmans svenska värslära har alltsedan den först
framträdde varit utan medtävlare såsom lärobok, och det på
välbekanta goda grunder. Den i slutet av förra året utgivna
tredje upplagan är utökad med rikligare exempel och en
översikt av den svenska värskonstens utveckling, men i
sina grunddrag och principer skiljer den sig ej från de
föregående. Förf. har varit mera betänkt på att befästa de en
gftng vunna ställningarna än att föra sina linjer längre fram.
En lärobok är givetvis icke lämpligaste platsen för diskutabla
nyheter, men jag tror icke det skulle skadat, om förf. här
tagit ut stegen något längre än för två årtionden sedan. Att
t. ex. den fria värsen fortfarande icke är omnämnd, måste
betecknas som en kännbar lucka.
Efter min mening borde något större uppmärksamhet
ägnats jämväl åt ordfoten och särskilt dipodien: med denna
synes Beckman vilja räkna blott då den ligger till grund för
själva den rytmiska typen och sålunda är mera konsekvent
genomförd. Men härpå skall jag ej nu ingå1.
Såsom andra önskemål må anföras att på tal om
tryckfördelning (§ 13) Wulffs förträffliga term
"aksentinfatt-ning* bleve använd, och att pausens olika arter ordnades på
en mera logisk grundval. En sådan tror jag står att finna
genom att taga hänsyn till om den ingår i skemat eller icke,
— man skulle kanske våga säga: om den är metrisk eller
1 Denna och ett par andra punkter har jag berört i en uppsats
"Studier i svensk värsli i Göteborgs högskolas årsskrift 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
