Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. II. Rytm och röst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o lo i
<;.ikki>man
Dot är icke samum sak. I Spr&k och Stil 1918 sid. 113 f.
skriver Beckman följande: uDå fråga blir om de olika
versformernas stämningsvärde, få vi, såsom man kan vänta, hos
Risberg många fina iakttagelser. Emellertid måste jag
understryka en svårighet, som Risberg icke synes ha fullt
uppskattat. Psykologien hävdar skillnaden mellan en ’direkt
faktor’ och en ’associativ faktor’, då det gäller att bedöma
ott stämnings värde. Den direkta faktorn är här naturligtvis
själva rytmen som sådan, den associativa är sammanfattningen
av de medvetna eller omedvetna reminiscenser, som denna
rytm i samverkan med andra faktorer, t. ex. innehållet,
framkallar från förut känd poesi". Av en not till detta framgår
att Beckman antar att den faktor Böök behandlar och avser
är den associativa. Häri torde Beckman ha rätt. Bööks
framställning synes mig dock i den punkten icke klar, kanske
beroende på att jag i den icke funnit tydligt skilda åt:
påverkan som resulterar i lika stämning och påverkan som
medför likheter i ord och uttryckssätt eller verbal likhet som
man till nöds skulle kunna bruka som gemensam benämning
för sådana överensstämmelser. Likheten i stämning mellan
Vintergatan och Kung Liv och drottning Död kan sägas vara
ingen men den senare diktens ’De komma ifrån skilda håll
med skilda färgers glans har avgjord om också icke full
verbal likhet i meningen hos Topelius. Detta och Bööks
exempel visa att stämningspåverkan och verbal påverkan än
följas åt, än icke; vilket synes tyda på att icke samma
faktorer här äro verksamma.
Den frågan framställer sig alltså: Om det är den
associativa faktorn som verkat i de av Böök behandlade fallen
har han då rätt att anse den påverkan i stämning han menar
sig kunna konstatera, vara beroende av den rytmiska? Vad
ha. vi för garanti att den icke uteslutande eller
huvudsakligen beror av det kvarstående allmänintrycket från
innehållet? Levertins Kung Liv och drottning Död har utan
fråga mer stämningslikhet med samme skalds metriskt mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
