Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Gjerdman, Olof. Aktiva och passiva versifikatörer emellan. II. Rytm och röst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
OLOF (i.lKKDMAX
nåden mellan dem även då de icke ha samma styrka. Att
varken den ena eller andra är oföränderlig är givet. Vi ha
olika grader av intensivitet och extensivitet hos stämman
vilka äro av betydelse för versens klangkaraktär. Fonemens
klangfärg förändras allt efter bruk av stämma. Däremot är
tonhöjden oberoende av dem. Man kan utan svårighet sjunga
både höga och djupa toner och skalor extensivt eller intensivt
efter behag. Mitt intryck av den extensiva stämman har
oftast för min uppfattning någon likhet med synintrycket
avmatta ytor, intrycket av den intensiva med synintrycket av
glänsande ytor l.
Intensiv stämma begagna jag och ett tiotal personer som jag
undersökt, vid uttalet av t. ex. höjningarna i Frödings
Strövtåg i hembygden I, extensiv vid uttalet av höjningarna i
Tegnérs Vikingabalk. Men samma motsättning möter man i
nndra dikter av dessa bägge skalder. För ens val mellan
intensiv och extensiv stämma spelar en dikts stämning ingen
roll. Men tydligen måste det dock finnas något i dikten som
lockar oss att begagna den ena eller andra stämman. Att
det är skaldens sätt att sammanställa orden som driver läsaren
jsynes också klart. Och om skalden härvidlag låter vid sitt
diktande leda sig av en och samma låt oss säga vana, kan
det heller icke anses förvånande ifall den läsande föredrager
även till synes rätt olikartade dikter av honom på i vissa
avseenden likartat sätt.
Undersökningarna av ’stämmorna’ vid läsning av dikter
ha att ta hänsyn till icke blott höjningarna utan också
sänkningarna. Det är nämligen långt ifrån alltid så att samma
stämma kommer till användning vid sänkningarna som vid
höjningarna. Så exempelvis kräver vid min läsning Fröding
intensiva höjningar, extensiva sänkningar, Tegnér extensiva
höjningar, intensiva sänkningar. Också höjningarna inbördes
och sänkningarna inbördes måste jämföras, ty även mellan dem
* Denna jämförelse är mer än en bild som jag hoppas vid
tillfälle kunna visa. Jfr sid. 220.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
