Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLANGFÖRÄNDRINGAR I VÅR RÖST ETC. 155
bestämmer denna kan göra vissa tongångar, en viss tonalitet
bekvämare än andra. Jämför med vad jag sagt om tecknens
verkan på tempo och kvantitet.
Figurernas, tecknens osv. verkan på ljudens klangfärg
är påtaglig. Att de under lika förhållanden verka i samma
riktning på alla personer som äro känsliga för dem tycks,
liksom av Sievers’, också framgå av de undersökningar jag
hittills gjort. Jag stryker under i samma riktning ty som
jag i uppsatsens början framhållit kan man knappast vänta
att utslagen skola bli absolut taget lika stora hos olika
försökspersoner. Talapparaten är ju icke lika byggd hos alla.
Vi ha vidare att ihågkomma att samma skillnad som vi här
göra i stort mellan olika talande individer måste vi också
göra i smått — mellan de olika ljuden. Jag skall belysa
vad jag menar med ett klangfärgsexempel som mycket
dryftats i arbeten om vokalmusik. I en uppsats Die Deckung
des Gesangstones im Röntgenbiide’ uti Katzensteins Archiv
för experimentelie und klinische Phonetik bd I Berlin 1914
sid. 129 ff. har R. Schilling påvisat att vid vokalers täckning
sker bl. a. "Tiefertreten des Kehlkopfes, Aufrichten des
Kehl-deckes und Vergrösserung des Sinus glossoepiglotticus" men
också att dessa omställningar vid övergång från ’öppen’ till
’täckt’ vokal äro olika omfattande för olika vokaler. De
experimentellt påvisbara olika graderna göra sig icke särskilt
gällande för vare sig känsel eller hörsel. Och det tycks mig
lätt att förstå om vi som sig bör utgå från ett läge som
utjämnat motsatsen ifråga, ett indifferensläge, ett jämviktsläge
med något olika ställning på struphuvud och struplock, storlek
hos sinus glosso-epiglotticus osv. för de olika ljuden, från vilket
utgångsläge lika innervation driver i ena eller andra
riktningen^
De skiftningar i klangfärg som med tecken, figurer etc.
kunna åstadkommas äro som jag i det föregående framhållit
mycket talrika och kunga vara betydande. Ljudens
individualitet tycks dock icke vilja med dem utplånas, vare sig det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
