Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLANGFÖRÄNDRINGAR I VÅR RÖST ETC. 191
Liknande stämbrott som här vid s&ng kan man också
iakttaga vid deklamation av vers då fonem i den ursprungliga
texten ersättas med andra. Då — som jag redan nämnt —
lagarna för sång och deklamation tydligen icke äro desamma
ha stämbrotten icke alldeles samma karaktär vid deklamation
och sång. Med vilken säkerhet man kan höra ut ändringar
i texter som man icke förut känner till i oförfalskad form
skall jag icke komma in på. Att texter kunna ändras utan
att stämmelodierna bli påtagligt andra är uppenbart. Det
sker ju oupphörligt när en skald filar på sina dikter. Att
å andra sidan en dikt utan särdeles stora förändringar kan
förlänas en akustisk karaktär som tydligt skiljer sig från det
ursprungliga är lätt att påvisa. Ett exempel härpå är Frödings
Fredlös. Skriver man av denna dikt dels i den form den
först hade (se anmärkningarna i Bergs upplaga) dels i dess
slutgiltiga form och läser först den ena och så den andra
versionen så blir det akustiska intrycket av dikten rätt olika.
En av mina försökspersoner tyckte att den äldre versionen
lät snällare, beskedligare än den senare och det ligger något
däri. I sin Prolog vid Frödingsfesten å kungl, teatern 1921
har Selma Lagerlöf här och var begagnat samma ordalag som
Fröding har i En hög visa, t. ex.
Sägen mig, I Värmelands döttrar,
I, som vallen i bergen
eller sitten utefter vägakanten glammandes
Då man föredrager Selma Lagerlöfs dikt läsas dessa ord icke
med samma stämmelodi som då man deklamerar Frödings.
Försöker man göra det bryta de sig fonetiskt mot det
föregående. Härav kan den slutsatsen dragas att ett och samma
ljudmaterial icke har i alla väder ett och samma stämuttal
utan tillåter variation. Skulle man åter av detta vilja sluta,
att ett ljudmaterial kan stäm varieras hur som helst så resa.
sig häremot oöverkomliga hinder såsom jag i det föregående^
framhållit och sökt exemplifiera. Alltså måste det röra sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
