Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bonde, Maria Elisabeth - Bonde, Märtha - Bonde, Sigrid - Bonnat, Juliana - Boose, Kerstin Johansdotter - Bordon, Regina Elisabeth - Boström, Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bonde, Maria Elisabeth, dotter af
riksskattmästaren Gustaf B., föddes 1654 och blef 1674
gift med öfverstelöjtnanten Axel Claesson
Bjelkenstjerna, som omkom i sjöslaget mot danskarne
d. 1 Juni 1676. Hon vistades sedan, efter sin
mans död, i sin slägtinges, kongl. rådet och
presidenten i Svea hofrätt Knut Kurchs hus, utur
hvilket hon en söndagsafton blef med våld
bortröfvad af amiralen Johan Wachtmeister och
öfversten Hastfehr, samt gift (1680) med landshöfdingen
i Stora Kopparbergs län Nils Gripenhjelm.
Kongl. rådet Kurch och hans hustru Anna
Christina Pehrsdotter inlemnade häröfver en
klagoskrift till konungen, hvilken lät genom
kanslirådet Lindsköld svara, det konungen väl funnit
ett ringa nöje i händelsen, samt att han ansåge
saken af mindre betydenhet. Hon dog 1736, 30
år efter sin sista mans död, och fastän de hade
8 barn, deribland 5 söner, så utdog likväl
friherrliga ätten Gripenhjelm med sonen Nils, som
afled 1759.
Bonde, Märtha, konung Erik X:s andra
dotter och syster till Erik XI, var gift med
riksrådet och riddaren Nils Sixtensson Sparre till
Tofta och blef stammoder för Sparrar och
Oxenstjernor.
Bonde, Sigrid, yngsta dottern till konung
Knut i Svea och Götha riken och syster till
konung Erik X, som dog 1216. Hon blef gift med
kongl. rådet Magnus Knutsson Brok af Folkungaslägten.
Bonnat, Juliana, dotter af generalmajoren
och hofstallmästaren Bastian B., blef gift med
Gustaf Gyllenstjerna till Björkesund. Hon blef
genom Svea hofrätts dom d. 29 Nov. 1644 skiljd
från sin mans gods Björkesund, derföre, att hon
ej förmådde att inom laga tid bevisa sin adliga
härkomst. Men hennes döttrar, Gunilla och Anna
Gyllenstjerna fingo dock samma år Kongl. Maj:ts
bref på att få anses för frälse, ehuru deras mor
genom nyssnämnda dom blifvit förklarad ofrälse.
Boose, Kerstin Johansdotter, var dotter af
befallningsmannen på Tawastehus slott Johan Boose,
som lefde i början af 1600-talet. Hon var två
gånger gift: första gången med en herre vid namn
Björn Bengtsson, som var adelsman, ehuru
slägtnamnet ej blifvit antecknadt. Härom var nu
ingenting att anmärka, ty jungfru Boose hade ju
äktat en ädling, en hennes jemnlike i börd. –
Värre gick det sedan, då hon, såsom ung enka
efter nyssnämnde Björn Bengtsson, lät af kärleken,
som spelat så många spratt, förleda sig att,
1639, ingå nytt äktenskap, denna gång med
Bertil Nieroth, som var ofrälse, ty slägten Nieroth
hade då ej ännu blifvit i adligt stånd upphöjd.
– Den nygifta frun tilltalades icke, men den
stackars mannen arresterades och dömdes, enligt
då gällande lag, att afrättas, för den missgerning
han begått, att, sjelf ofrälse, taga till
hustru ett fruntimmer af adlig börd. Fru Kerstin
lyckades dock att genom knäfall inför öfverheten,
samt tårar och böner, “tigga lifvet i honom“,
såsom det står; och var detta ingalunda första,
ej heller sista beviset på huru en ung, vacker
och älskvärd qvinnas tårar stundom förmå smälta
äfven de hårdaste hjertan, samt till och med
förslöa lagens svärd.
Bordon, Regina Elisabeth. Enligt Inrikes
tidningar åren 1763 och 1769 finna vi, att Bordon,
enka efter öfverstelöjtnanten von Knorring, bar
till dopet, i April 1763, sin dotterdotters dotterson,
majoren och riddaren Carl Gustaf Moraths
lilla son. Hon var då 80 år gammal. Barnets
mormor, fru ryttmästerskan Agneta Gertrud von
Knorring, stod fadder. Denne lille verldsborgare,
som var dessa båda fruars enda arfving,
lefde till glädje för sina anhöriga, emedan i
dessa fruars familj ej varit någon manlig afkomma
på 100 år. Modern till barnet dog straxt
efter dopet, men mormors mormor lefde ännu i
6 år, då hon dog, 1769, 86 år gammal.
Boström, Maria. Bland stora minnen
förekomma äfven små. Hvarje tafla har sina dagrar
och skuggor. Till hjelteminnen – fastän icke
af det vackraste slaget – från en försvunnen tid
kan äfven Maria Boström räknas, så till vida
nemligen, som hon tappert trotsade alla kommunala
författningar. Maria Boström var gift med
en artillerist och garnisonerade jemte honom
dels i Götheborg, dels i Bohus. Hon var en
lång, ståtlig gestalt, med skarpt markeradt
ansigte och en svada, som kunde bringa på flykt
äfven den tappraste fältherre. Hon utgjorde,
dels på Bohus och dels i Götheborg, alltefter
som hennes man var kommenderad, en fasa för
hela sin omgifning. Det hade varit lättare att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
