- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
130

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elisif, nunna i Riseberga kloster - Elvius, Anna Maria - Enbom, Christina Wilhelmina - Eneqvist-Biondini, Mathilda - Engsten, Anna Maria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

        Dhet vil jag sägja försann Dhet alt mitt hjertha rörde,
        Jag Biskop Nils är samma man, Som detta skref och hörde.
                Herre Christ radi fyr oss allom.

Elvius, Anna Maria, gift med astronomie
professorn M. Strömer, var ett mycket beläst
och vittert fruntimmer. Då hon blef enka skänkte
hon till Wetenskaps-Akademien sin mans
mathematiska böcker, samt gjorde, tillsammans med
den aflidnes syskon, 1787, en donation, hvaraf
räntan anslogs till premium för en vetenskaplig
frågas besvarande.

Enbom, Christina Wilhelmina, lyrisk
skådespelerska, hade en stark, fyllig och klangfull röst
och utförde, såsom premiersångerska, ganska
stora och maktpåliggande roller, under många
år och i en mängd operor. Född 1804 blef hon
vid 20 års ålder aktris, men tjenstgjorde såsom
sådan endast i tvänne år, då hon helt plötsligt
och till allas förvåning, man skulle nästan kunna
tillägga till hennes egen också – blef gift med
kapten Anders Lindeberg, den store och namnkunnige
politiske skriftställaren. – Fru Lindeberg tog
afsked från scenen, troligen i tanka att
aldrig mera träda öfver dess tiljor; men i ödets
bok var annorlunda beslutadt. I fyra år fortfor
deras äktenskap under missämja, då den längesedan
beslutna skiljsmessan ändtligen verkställdes.
Fadern behöll de båda barnen, en son och
en dotter, och modern återvände till scenen, der
hon 1830 tog nytt engagement, nu under namn
af fru Enbom. – Vi känna ej anledningen
hvarför hon 1841 ånyo frånträdde theatern, endast
att hon var borta derifrån i nio års tid, eller
till 1850, då hon åter tog engagement och
tjenstgjorde till 1857, då hon för alltid slutade sin
konstnärsbana, på hvilken hon under årens lopp
gjort stora och berömliga framsteg. – Fru
Enbom hade blifvit elev 1819 och hennes första
debut var som Lise i Lilla Matrosen, 1823;
sedermera var hennes förnämsta roll Nattens Drottning
i Trollflöjten.

Eneqvist-Biondini, Mathilda, svensk sångerska,
bördig från Gottland, reste till kontinenten,
för att utbilda sina utmärkta musikaliska anlag,
och blef elev vid pariserconservatoiren, der hon
studerade sång under Masset och lyrisk deklamation
under Levasseur, samt vann tvänne pris. Hon blef i
Paris, 1863, engagerad vid Italienska Operan, der
hon med mycket bifall uppträdt i Adalgisas roll i
Norma, med flera sångpjeser.
Alla utlandets musikrecensenter sätta henne i ett
bland de främsta rummen, i fråga om nutidens
sångerskor. – År 1862 uppträdde hon å Kungl,
theatern i Stockholm med åtskilliga bravourartade
sångnumror, och 1863 sjöng hon på en
musiktillställning i London till firande af 8:de
årsdagen af det Tyska hospitalets inrättande
derstädes. – Att hon i Sverige och på sin hemort
hette endast Eneqvist är naturligt; men i de
södra länderna, der det nordiska namnet föll sig
svårt, om ej omöjligt att utsäga, erhöll hon
namnet Biondini, troligen för det hon är blond, och
fogade det sedan till sitt ursprungliga namn, så
att hon nu allmänt kallas Eneqvist-Biondini.

Engsten, Anna Maria. En tjenstflicka, född
i Fernbo socken i Westmanland, följde vid 28
års ålder sin husbonde, dåvarande kaptenen och
riddaren vid kongl, arméns flottas eskader,
sedermera majoren Paul H. Scharff, under 1790
års krigsexpedition.

Under reträtten ifrån Wiborg och Björkösund,
den 3 Juli nämnde år, var hon tillika med
fem båtsmän på en af kronan uppköpt Roslagsbåt,
som utom kaptenens saker hade ombord 40
tunnor ärter och några får för kronans räkning.
De voro ej väl i sjelfva genombrytningen af
kejserliga ryska flottan, förrän en fiendtlig
stångkula träffade detta fartyg, krossade båda sidorna
af kajutan, gjorde tätt utmed vattenbrynet en
ganska vid öppning på båda sidor och dödade
ett får, som krupit dit in. Denna olyckshändelse
jemte kanonernas oupphörliga knallande
bragte båtens besättning i ett förskräckligt läge,
så att båtsmännen beslöto att rädda sig på en
liten båt, som tillhörde fartyget. Ehuru
båtsmännen erbjödo Anna Maria att följa dem,
beslöt dock den modiga flickan, att heldre blifva
ett rof för fienden, än öfvergifva sin herres
saker; hon qvarblef således ensam på detta fartyg,
som behöfde åtminstone två mans besättning för
att kunna manövreras och dessutom hade en
skada i fören, hvarigenom en stor mängd vatten
inströmmade. Dertill drefs det nu af väder och
vind, ty båtsmännen hade strukit seglen. Hon
började nu försöka allt, för att blifva räddad.
Hon uppsökte under ett oupphörligt kulregn de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 19:53:43 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free