Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hollander, Sofia Henrika - Holm, Ottilia - Holmberg, Emilie Augusta Christina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annorstädes. – Hennes broder, S. A. Hollander, är
också mycket känd för sina utgifna
skaldestycken m. m.
Holm, Ottilia, dotter af den 84-årige,
verksamme kontraktsprosten Carl Johan H. i
Själevad. Ottilia H. har brutit sig en ny bana som
diakonissa, och är troligen en af de första som
från Diakonissinrättningen i Stockholm utgått och
blifvit berömd för sina goda gerningar. Man
erinre sig först huru hon, efterskrifven till
Danmark under kriget 1863, der vårdade och skötte
de i kriget stympade med så stor ömhet och
skicklighet, att de danska tidningarne högt
lofordade hennes outtröttliga nit, ej allenast som
sjukvårdarinna, utan äfven som tröstare i nöden.
Efter detta krigs slut fick hon sedan tillfälle att
ytterligare utmärka sig, ty efter den stora
jernvägsolyckan vid Sandsjö i Dec. 1864, der så
många menniskor blefvo skadade till lif och lemmar,
blef hon äfven ditkallad för att i Jönköping sköta
och vårda de stympade, hvilket kall hon
fullgjorde så till läkares och menniskovänners
belåtenhet, att de för framtiden fästade henne vid
Jönköpings lazarett, der hon nu är antagen till
vårdarinna.
Holmberg, Emilie Augusta Christina, född i
Stockholm d. 6 Maj 1821, intager ett ej så litet
rum bland svenska qvinnor; ty hon var ej allenast
sångerska, pianospelerska och kompositör, utan
äfven författarinna, och gjorde sig för dessa
talanger berömd i sitt fädernesland. Hon är också
troligen, näst Jenny Lind, den svenska sångerska
som mest är känd i Norra Amerika. Redan som
barn egde Emilie en ovanlig färdighet på piano.
Hon började redan då komponera och sjöng
sedan också sina små barnkompositioner för sina
umgängesvänner. Det dröjde ej länge, förrän
hon, redan vid 15 års ålder, lät höra af sig
genom att från stentrycket utgifva sina första
musikaliska kompositioner, hvilka sedan hvarje år
ökades. Sålunda har hon satt musik till kanske
50 olika sånger, författade af Euphrosyne,
Böttiger, Dahlgren, Carlén, Atterbom, Berangér,
Mellin, Franzén, Unonius, Cronhamn, Runeberg,
Wenström, m. fl., ej förglömmandes flera sånger,
hvartill hon sjelf författat orden. Vi hafva sett 7
olika arbeten af hennes kompositioner
dedicerade till fru Ulrika Brendler, hofsångaren J.
Berg och professor E. Drake, men detta torde
ej vara alla. Några af hennes kompositioner
äro mycket kända och många sånger sjungas i
hennes hemland, utan att man vet att melodierna
äro af henne, såsom t. ex. "Hök och Dufva", af
Dahlgren, och till Böttigers ord: "Ur stormarna
ser jag en aflägsen hamn" etc., äfvensom "Till
skogs en liten fågel flög", af Atterbom, "Sof,
oroliga hjerta, sof", af Runeberg, och "Göken
gal i lunden", af Dahlgren.
Redan helt ung uppträdde hon som
sångerska och pianospelerska. Vid 17 års ålder, d. 30
April 1838, arrangerade hon en musikalisk soiré
till förmån för de hungrande och nödlidande i
Dalarne, och ehuru biljetterna kostade endast 1
rdr, uppgick behållningen till 330 rdr. Den 13
December samma år hade hon en musik-soiré
i Linköping. Hon uppträdde sedan med mycket
bifall på flera konserter i Stockholm.
År 1841 inrättade hon ett musikinstitut i
Stockholm, och 1843 företog hon, tillsammans
med skaldinnan Euphrosyne (fru Nyberg), en resa
till Paris. Efter sin hemkomst blef Emilie H.
d. 27 Sept. 1844 gift med brukspatron Peder
Hjalmar Hammarsköld, hvilken oförmodadt kom
i ekonomiskt obestånd och reste till Amerika,
dit hon äfven följde honom och der hon redan
d. 28 Febr. 1845 arrangerade en stor vocal- och
instrumental-konsert i Washington, i Armory Hall,
vid hvilken äfven Ole Bull biträdde. Efter detta
första lyckade uppträdande gjorde hon en
konstresa genom de förnämsta städer i Amerika; i
New-Orleans hade hon samma år en konsert,
hvarom musikrecensenterna yttrade sig: "Nyligen
hafva vi haft nöjet att höra madame
Hammarskölds föredrag, en dam, hvilken vi i dessa
spalter förut omtalat; med nöje begagna vi detta
tillfälle att uttrycka vår beundran för hennes
sällsynta musikaliska talang. Hennes föredrag
på piano är oöfverträffligt. Vi hafva hört de
mest beryktade pianister, som besökt Förenta
Staterna, och vi kunna icke påminna oss någon,
som skickligare behandladt instrumentet. Det
är icke allenast i det mekaniska utförandet, som
hon öfverträffar, hastig och säker är hennes
takt, hon ger medelst sin musik så förvånande
intryck, att det mest ovanda öra kan uppfatta
behag. – Såsom sångerska har mad. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
