- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
197

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höjer, Elisabeth Rosina - Höpken, Petronella Constantia - Iliana Gädda - Indebetou, Mathilda - Ingeborg, dotter till Yngve

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blef gift med bryggaren Sven Svensson Roos,
som dog i Stockholm i Dec. 1729. Sjelf dog
Elisabeth Rosina d. 13 Juli 1756 och
testamenterade sin förmögenhet, som steg till 70,000
daler kpmt, till ett orgelverks byggande i Clara
kyrka och uppförandet af ett fattighus i Clara
och Olai församlingar. – Orgelverket, om 40
stämmor, kostade 32,000 daler och byggdes af
Peter Stråle samt invigdes högtidligt d. 30 April
1761.

Höpken, Petronella Constantia. Gift 1779 med
dåvarande löjtnanten, sedermera generalen,
grefven och excellensen Anders Fredrik Skjöldebrand.
Deras förbindelse både börjades och fortfor
romantiskt. Kornetten Skjöldebrand såg fröken
Höpken första gången under ett tornerspel vid
Ekolssund år 1776, och fattade genast en icke
allenast brinnande, utan också varaktig kärlek till
henne. Denna kärlek blef icke obesvarad, men
anhörigas motstånd hindrade länge den så ifrigt
af de unga önskade föreningen. Såsom dotter
af presidenten, friherre C. F. v. Höpken borde
hon icke, enligt slägtingarnes åsigt, bortskänkas
åt sonen till en nyadlad (general-konsuln i Algier
Erik Brander). Men löjtnanten Skjöldebrand hade
vunnit hertig Carls varma välvilja, och endast
hans bemedling hade de älskande att tacka för
sin lycka. Etiketten vidhölls likväl af konung
Gustaf III med sådan stränghet, att Skjöldebrands
fru presenterades för konungen och blef befalld
till hofvet, men icke hennes man. Hon lät då
säga sig sjuk och infann sig icke. De inom sig
lyckliga makarne flyttade till mannens obemärkta
boställe, der de lefde för hvarandra i ostörd
glädje och frid, med umbäranden snarlikt såsom
nybyggare, men oaflåtligt uppfriskade af en
finare esthetisk bildnings hugnader, poesi, musik
och målning – ty Skjöldebrand var, både genom
naturanlag och öfning, skicklig musiker,
äfvensom kompositör, och utmärkt tecknare. En son
af detta äktenskap föddes 1780, men dermed
slutades också deras gemensamma lycka; sonens
födelse kostade modern lifvet, ehuru hon hunnit
emellanåt tillfriskna. Det berättas att sympathien
emellan de båda föräldrarne var så stor, att
mannen, som vid katastrofen var stadd på en kort
resa från hemmet och som intet anade, i det
olyckliga ögonblicket erfarit en sådan tryckning
öfver bröstet, att andedrägten betogs honom.
Hemkommen fann han hela vidden af sin olycka
och att den beklämning, som anfallit honom,
öfverensstämde med det ögonblick, då hans makas
själ frigjorde sig ifrån stofthyddan. Det var den
30 Okt. 1780.

I.

Iliana Gädda, dotter till riksrådet Ehrengisle
Carlsson Gädda, var Svante Stures första gemål,
och moder till Sten Sture den yngre.

Indebetou, Mathilda, född i Marstrand,
dotter af framl. majoren Indebetou, har en utmärkt
vacker röst och uppträdde redan för många år
sedan i Stockholm och andra städer, såsom
konsertsångerska. Hon har i flera år varit elev af
Garcia och sedan vistats i Ryssland och Finland,
der hon med bifall gifvit konserter. Under
hösten 1862 samt vintern och våren 1863 vistades
hon åter i Stockholm, der hon med mycket bifall
lät höra sig på åtskilliga konserter och der hon
sedan uppehållit sig såsom privat sånglärarinna.

Ingeborg. Med det namnet hafva många
berömda qvinnor funnits i forntiden; men den
Ingeborg vi här gå att omtala var dotter till Yngve,
som tillika med sin broder Alf var Upsalakonung,
d. v. s. Sveriges öfverdrott.

Få personer med bildning finnas väl inom
vårt land, som ej hört eller läst den rörande
historien om Hjalmar den Hugfulle och skön
Ingeborg;
den bör ju icke saknas bland dessa
anteckningar om Sveriges qvinnor.

Sagan förtäljer, som bekant är, att bland
de under Upsaladrottens öfvervälde lydande
småkonungar, hvaraf vår historia från den hedniska
tiden hvimlar, fanns en, vid namn Arngrim, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free