- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
378

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorleifsdotter, Groa - Thorson, Anna Maria - Thott, Christina Charlotta - Thott, Gytta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

andel i gården Backa i Risteröds socken till
Dragsmarks kloster, emot det att hon efter sin
död skulle få lägerstad i Mariakyrkan och att
högtidliga själamessor årligen skulle hållas öfver
henne, hvarvid tvänne vaxljus borde brinna
öfver hennes graf och 10 fattiga på konventets
bekostnad, henne till ära och själabot, bespisas.
Gåfvobrefvet finnes tryckt på flera ställen, sist i
Bohusläns beskrifning af Holmberg, 3:e delen,
pag. 262.

Thorson, Anna Maria, dotter af borgmästaren
i Götheborg T., föddes 1734 och blef 1752 gift
med grosshandlaren i Stockholm Johan von
Balthasar, hvilken efter sin styffader antog äfven
namnet Knigge. Den egendom, hon såsom enka
och till döddagar bebodde, var den sista till
höger på Drottninggatan, innan man kommer till
Observatoriibacken, huset med de båda flyglarne
och den med jernstaket förstängda gården, så
olikt alla andra hus och så klosterlikt till
utseendet. Det är bygdt efter utländskt mönster, i
det att kök och förstugor ligga åt gatan, men
de flesta och bästa boningsrummen hafva
utsigten åt en stor trädgård.

Fru Knigge omtalades under sin lifstid
såsom mycket god och välgörande. Utom de
almosor och den hjelp hon gaf åt en mängd
behöfvande, tog hon till sig och uppfostrade i sitt
hus flera fattiga flickor, en à två i sender, dem
hon sedan hederligt bortgifte och rikt begåfvade.
Dessutom uppgjorde hon, före sin död, d. 7 Juni
1822, ett testamente till flera
välgörenhetsinrättningars förmån, samt stiftade en pension för
fattiga fruntimmer. Man påstår, att de af henne
sålunda borttestamenterade penningarne skulle
uppgått till den ansenliga summan af 73,000 rdr
rmt. Hennes man hade dessutom förut gifvit
42,000 rdr till välgörenhetsinrättningar, så att
hela den så kallade Kniggeska testamentsfonden
utgjorde 115,000 rdr rmt. Och ändå var der
mycket öfver, hvaraf hennes fosterdöttrar erhöllo
mer eller mindre, alltefter som de stått i gunst
hos henne. – Sjelf lärer hon aldrig haft några
barn, och ingen bröstarfvinge anmälde sig till
arf, hvarken efter hennes förut aflidne man eller
henne sjelf. Hon ligger begrafven på Adolf
Fredriks kyrkogård i Stockholm, hvilken församling
hon i lifstiden tillhörde.

Thott, Christina Charlotta, född 1765 och död
1787, var dotter af en af rikets herrar Tage T.
Om henne berättas följande i Barfods historia
om Skånska Adeln: "Hon blef år 1783 gift med
sin kusin, majoren Johan Gabriel Sack, och
fägnade sina föräldrar med tre barnbarn. Detta
unga herrskap hade satt sig ned på Pilshult, en
liten välbyggd och täckt belägen gård, en half
mil från Helsingborg; men denna förtjusande
boning blef snart förvandlad till ett fasans hem.
En förfärlig halssjuka, med nästan pestartade
bölder, angrep först baron Sack, som dock blef
återställd. Derefter blef frun anfallen af samma
onda, hvilket förmentes härröra från någon i
rummen och på stället rådande fuktighet.
Oaktadt alla ansträngningar afled hon i sitt
tjugoandra år, efter sju dagars sjukdom, sedan
hennes lilla dotter dagen förut blifvit ett offer för
samma plåga, likasom hennes yngste son någon
tid derefter äfven afled. Denna smitta var så
förfärlig, att alla som nalkades hennes sjuksäng
blefvo angripne deraf. Hennes morbror,
kammarherren A. Barnekow, kom dit, såg henne och
hemreste förfärad; fem dagar derefter afled han
i samma sjukdom. Sammalunda gick det äfven
mostern, enkefru Klingsporre. Christina Thotts
mor och de flesta öfriga slägtingarne angrepos
äfven af denna farsot, ehuru de flesta bland
dem åter tillfrisknade. Prosten Follin i
Helsingborg, som kommunicerade friherrinnan Sack, blef
likaledes smittad och fortplantade sjukdomen på
sin fru och svärmoder, prosten Bergströms enka,
hvilken sednare äfven deraf blifvit död. Eljest
har denna besynnerliga sjukdom icke spridt sig
till andra ställen."

Thott, Gytta, dotter af danska riksrådet Otto
T., blef gift med Jörgen Krabbe, som var
sekreterare hos konung Fredrik III till dess Skåne
1658 afträddes till Sverige. Efter Skånes
öfvergång lemnade han åt svenska kronan stora
penninglån och stod i särdeles nåd hos konung Carl
XI, men blef likväl sedermera dömd från lif,
ära och gods, samt d. 13 Jan. 1678 af fyra
fändrikar arkebuserad på Malmö Stortorg. Till sin
fru skickade han från fängelset sitt guldur,
hvilket berättas hafva stannat i det ögonblick han
sköts. Hon kunde aldrig trösta sig öfver
förlusten af sin make, hvars minne hon heligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:21:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sqvinnor/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free