- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
381

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjernström, Mathilda - Tjurhufvud, Brita - Tomte Mattes hustru - Torna. En tradition förtäljer - Tott, Brita - Tott, Ingeborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppkomma. Händelsen anmäldes hos konungens
befallningshafvande för utverkande åt den modiga
qvinnan af ett välförtjent erkännande af hennes
raska handling.

Tjurhufvud, Brita, var dotter af riksrådet och
ståthållaren på Gotland Abraham Brodersson,
som i vapnet förde ett tjurhufvud. Hon blef gift
med riksrådet Thure Stensson Bjelke till Fogelvik.
Jemte en sin mans systerdotter och en adlig
jungfru från Jutland blef hon år 1415 af vådeld
förqväfd uti en kornlada.

Tomte Mattes hustru. Tomte Matte, en bonde
i Utmelands by, var en ibland de många
personer, hvilka voro Gustaf Wasa behjelpliga under
hans första vistande i Dalarne, då han förberedde
sin uppresning mot Christian Tyrann. Då
presten i Mora, Jakob Persson, ej vågade hysa
Gustaf Eriksson längre i prestgården, i anseende
till danskarnes ifriga efterspaningar, sände han
honom till denne bonde, som gömde honom uti
en hvälfd stenkällare, dit man nedgick genom
en lucka på golfvet. Snart kommo äfven
danskarne spejande dit; men Tomte Mattes hustru,
som höll på att brygga julölet, vältade hastigt
ett kar öfver luckan, så att danskarne ej märkte
den, och Gustaf Eriksson undkom sålunda genom
hustruns rådighet äfven denna fara.

Torna. En tradition förtäljer, att på
Brattön i Bohuslän bodde i fordna tider en qvinna,
vid namn Torna, med sin enda son, som hvarje
sommar for i härnadståg. Men en höst kom han
ej tillbaka, och den sörjande modern gick sedan
under långa tider hvarje dag upp på Blåkullen
och spejade utåt hafvet, i hopp att få se honom
återvända. Slutligen varseblef hon en dag en
drabbning på Marstrands-fjerden, och igenkänner
bland de stridande sin sons skepp, i samma
ögonblick det gick åt bottnen. Förtviflad häröfver,
störtade sig Torna utför berget i hafvet och
omkom; men hennes lik uppflöt vid ett ej långt
från Brattön liggande skär, som ännu i dag
efter henne kallas Torna-skäret.

Tott, Brita, var dotter af danske
rikshofmästaren Olof Axelsson T. och gift med svenska
riksrådet Ehrengissle Nilsson d. y. till Hammarstad,
af slägten kallad Natt och Dag i längden.
Hon är namnkunnig för sina förrädiska
stämplingar mot konung Carl VIII, hvarför hon ock,
på herredagen i Stockholm år 1452, blef dömd
att lefvande brännas. Straffet lindrades på det
sätt, att hon skulle föras till Kalmar slott för
att der lefvande inmuras; men blef ytterligare
benådad. Hon lät sedermera eftergöra åtskilliga
sigiller, så väl döda som lefvande personers,
hvilka sigill hon begagnade, och förskaffade sig
mycket penningar. I hennes fatebur fanns ett
så godt förråd deraf, att hennes mans skrifvare
kastade ett stort antal i ån, som löper förbi
Hammarstad.

Tott, Ingeborg, dotter till riddaren och
höfvidsmannen på Örebro slott Åke Axelsson, var
ett af sin tids berömdaste fruntimmer. Först
gift med Sten Bjelke, blef hon efter dennes död
förmäld med Sten Sture d. ä., och utmärkte sig
städse genom sin synnerliga verksamhet för både
vetenskap och religion. Hennes ifver bidrog
väsendtligen till anläggandet af Upsala Akademi,
och hennes nit för boktryckerikonsten har man
att tacka för flera af de här först utgifna
böckers tryckande, hvilkas tryckningskostnad hon ej
sällan af egna medel bestred. Äfven begåfvade
hon flera kloster med böcker. Hennes nit för
religionen uppenbarades genom uppoffringar för
klosteranläggningar, hvilka då för tiden tillika
utgjorde undervisningsanstalter för dem, som
önskade inhemta hvad som då utgjorde den högsta
bildning och deribland den religionskunskap, som
öfversteg den allmänna, hvilken meddelades i
kyrkan. Af sin fader synes hon hafva ärft
tillgifvenhet för Karmeliter-orden. Så begåfvade
hon frikostigt det af Åke Axelsson stiftade
Karmeliter-klostret i Warberg. Derjemte omhuldades
Kartäuser-orden, hvilken Sten Sture inkallade
i riket, såsom "en helig och sträng orden".
År 1493 konfirmerade herr Sten och fru
Ingeborg sin gåfva till anläggande af ett kloster för
denna orden vid Gripsholm, som skulle heta
"Pax Mariæ" eller Mariefred, och fem år sednare
gåfvo båda makarne nya gåfvor dit, hvilka,
om klostret förfölle, skulle återgå till slägten.
Under slaget vid Brunkeberg d. 10 Okt. 1471
var fru Ingeborg på slottet och lät före stridens
början kalla dit upp stadens alla fattighjon, dem
hon bespisade och gaf almosor, under uppmaning
att de skulle ifrigt bedja Gud för stridens
lyckliga utgång, hvarefter hon, åtföljd af fruar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:06:50 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free