Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Anm. 2. Medelst förenadt afseende på innehålls- och
omfångsfor-håilande a) skilnaden mellan tpeeifikt motsatta — med bibehållande af
reflexionen på en allmännare gemensam bestämning — begrepp (genom
dif-ferentia tpecifica) och generitkt (toto genere) = ett mindre eller mer af
olikhet (jfr. 1, fe, anm.), hvadan = notionei eognatæ s. homogeneæ och
(relative) ditparatæ s. heterogeneæ;
ß) genørifieation = logisk abstraction, och speeification = logisk
determination (hvaraf i olika grader: clatt, ordning, familj, $lägte% $lag%
art, underart); och le» generißeationii s. homogeneitatu: Äfven dé
mest olika hafva något (genns) gemensamt; lea specificationis: de mest
lika, något olika; hvartill lex eontinuitatit formarum: continaerlig
öfvergång (logiskt sammanhang) mellan species alltid möjlig (eller objective:
in natura non datur sal tus);
y) genui iummum: "enkelt** begrepp till innehållet ("utan innehåll")?
blott ett (se n:o 1, a, anm. 1) — ehuru formelt alltid en flerhet af
(negativa) bestämningar; — tpeciet infimæ: "enkla" begrepp till omfånget
("utan omfång")? ting, ej begrepp (se Cap. 3 § 1 n:o 3).
CAP. 4.
Ott lagiska omdömen.
§ 1. Logiskt omdöme (judicium sc. logicum) är den
tankeact, genom hvilken två eller flera begrepp (eller:
föreställning, ting och begrepp) tänkas i något logiskt
förhållande till hvarandra (genom hvilken ett begrepp —
föreställning, ting i något afseende bestämmes genom dess
tänkande i logiskt förhållande till ett eller flera andra).
1) a) sålunda omdömet: sättet eller formen för
begreppets successiva utveckling eller den logiska abstractionen och
determinationen (Cap. 3 § 2), dermed för uppfattningen af
mångfaldens förhållande i begreppet till enheten (Cap. 1 §
2): då hvarje begrepps bestämningar ock ära begrepp och
sjelfva förhållandet elier refererandet såsom logiskt är act
af tänkande;
A n m. Häraf klart, a) att omdömet ej ntgör en annan eller högre
yttring af förståndet än begreppet; ß) att, detta oagtadt, läran om
omdömen följer efter begreppsläran, ftåsom ett närmare bestämmande af
tänkandet i dess yttringar.
b) först med omdömet uppstår kunskap — om ett
verkligt (begrepp per se: tanketing); dermed ock här först fråga
om sann eller fahk sådan.
Anm. Häraf utseendet af att tankelagarne egentligen vore lagar
för dömandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
