Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HÄXSKOGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och åter hade Jacob Casimir förspillt en
dag. Genom voilegardinernas
schackbrädsmönster sipprade eftermiddagssolen
obönhörligt in och förkunnade för honom vad han
också annars var djupt medveten om: att en
outnyttjad arbetsdag höll på att gå till ända,
som så mången annan gjort det förut.
Det inbrytande ljuset kittlade Jacob
Casimirs ögonlock där han låg i sin vilstol och
sakta lät vagga sig på en halvslummers långa
dyningar. Han öppnade ögonen för en minut,
flyttade sig bekvämare upp i stolen, suckade,
sträckte ut armarna över huvudet som för
att beveka oblida gudar. Så lät han dem falla
tillbaka och slöt ögonen på nytt.
På bordet vid fönstret blommade årets
första heliotroper. Jacob Casimir böjde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
