Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HÄXSKOGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måne, torr och glanslös i färgen, omkring den
djupnade blånaden mer och mer.
Jacob Casimir vände åter blickarna mot
Koistula. Han ansträngde sig för att
uppdaga om någon rörde sig på verandan eller i
paviljongen på udden. Förslagsvis en
vitklädd kvinnogestalt.
Nej, det var verkligen inte fallet.
Alldeles bestämt inte. Med manlig beslutsamhet
gjorde han halvvändning och styrde kurs
mot åmynningen.
En kylig, vindlös kväll. Blankt, orörligt,
som ett silverstöp låg åvattnet framför
honom. Borta vid de sanka strandängarna i
första kröken höjde sig lätta dimmor,
långsamt drivande för omärkliga luftdrag. I
manshöga buketter sutto svärdsliljornas blad,
anbragta som festliga dekorationer på ömse
sidor om kanoten. Allehanda träd och örter
speglade sig, svaga dofter från de bärgade
ängarna böljade ner över vattnet. Stumma
fåglar flaxade till i småskogen. En fisk slog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
