Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
SVEXSKA SLÖJDFUREXIXGENS TIDSKRIFT 1WS.
BLOMSTERSTUDIER. planscher i autotgpi efter fotografier af O. Lindberg.
öfver-liirare vid Tekniska skolan i Stockholm.
Föreliggande planschverk är enligt utgifvarens inledning afsedt att i sin män fylla
behofvet af växtmotiv, tjänande till ledning för mönsterkomposition i den nu frambrytande,
nya stilens anda.
I sin dubbla egenskap af Järare i konstindustriel teckning vid vårt; förnämsta tekniska
läroverk och af en af v&ra skickligaste amatörfotografer, har arkitekten Lindberg haft
ovanliga förutsättningar att lyckas vid utgifvande af ett arbete som detta.
De blommor, som hlifvit valda för afbildning i denna samling äro nästan uteslutande
trädgårdsväxter och därför såsom i rektor V. Adlers förord framh&lles af så mycket större
värde som de — i allmänhet ej tillgängliga för alla — tillföra mööstcrritaren en hel del
nya och originella motiv. Det är i allmänhet sådana blommor som ha namn om sig att
vara särskildt dekorativa såsom vallmon, svärdsliljan, solrosen, tisteln, chrysantemum; men
det är glädjande att finna, att konstnären-fotografen äfven medtagit sådana anspråkslösare
Floras barn som linet, luktärten, blåklockan och andra, hvilka rätt behandlade måhända
kunna afvinnas en dekorativ verkan ingalunda mindre än modeblommornas.
För den naturalistiska ornamentik, åt hvilken dessa blad äro afsedda att lämna
förebilder, är det af stor betydelse att alla dessa blommor blifvit afbildade utan hvarje försök
till arrangemang; de äro tagna i sin naturliga växt på själfva kulturplatsen och ett flertal
af dem äro uppenbarligen verkliga praktexemplar i sin art, således valda med bestämd
afsikt att erhålla de yppersta möjliga förebilder.
En annan fråga blir, huruvida den stilriktning som vi tillsvidare nöja oss med att
kalla den nya, verkligen i sin ornamentik går i naturalistisk riktning.
För undertecknad har det synts, som om naturalismen egentligen gjort sig gällande
i dess mera efemära yttringar, dess mera dilettantiska tillämpningar, i dessa många rännilar,
som snart försvinna i sanden, men som om den stora strömmen, hvilken eger kraft att bryta
sig väg och med starka vågor bära framåt, afgjordt är lika stiliserande som någon af gångna
tiders strängaste stilar, endast på helt nya och hittills ej anade förutsättningar, med motiv
från växt- och djurlifvets doldaste företeelser sådana som anatomens knif eller mikroskopets
glas blottar dessa för den skapande konstnärens ögon.
Den som är öfvertygad härom, måste visserligen finna det rent botaniska
planschverket (såsom t. ex. den bekanta, ypperliga nya upplagan af Palmstruchs Botanik utgifven
af lektor C. Lindman) i våra dagar vara af den allra största betydelse för den dekorativa
konstnären, hvilket dock ej hindrar, att ett arbete, af den art som här föreligger, har sitt
stora värde, särdeles då det utmärkes af så goda och gedigna egenskaper som O. Lindbergs
portfölj.
En anmärkning måste dock göras, nämligen den att vid fotograferingen färgkänsliga
plåtar icke synas ha blifvit använda, något som kan iakttagas åtminstone på de blåa
blommorna, hvilka presentera sig i något vilseledande valörer.
E. G. F.
SMÄRRE MEDDELANDEN.
VÄLGÖRENHETSMÄRKENA.
Den filantropiskt storslagna tanke, som tog sig
form i de på den danske posttjänstemannen
Hol-bölls initiativ i Danmark och sedermera i vårt eget
land utgifna välgörenhetsmärkena, var en tanke
af det slag som, hastigt vaknad, i hast måste
realiseras för att ernå sitt mål. Det är helt
förklarligt, om denna brådska i någon mån inverkat pä
de resp. märkenas konstnärliga utförande. Det
är ett kapitel för sig och ett icke oviktigt sådant,
huru de estetiska krafven i allmänhet tillgodoses
hos oss, då det gäller utstyrseln af brefmärken,
sedelpenningar, stämplar, aktier, obligationer, lott-
sedlar, hvad man med ett gemensamt namn skulle
kunna kalla ekonomiskt tryck. Här må vara nog
att stanna vid de nya märkena. Liksom allt detta
tryck utgöra dessa märken ingalunda föraktliga
bildningsfrön till allmänhetens estetiska
uppfostran, och om de också mutatis mutandis äro
små som senapskorn, så spridas de sä mycket
mera. Ett sådant litet märke borde och kunde
vara ett litet dekorativt mästerverk
Någon afbildning eller beskrifning af det svenska
märket torde här ej behöfvas, då tidskriftens läsare
härvidlag lära nogsamt känna dess utseende, och
äfven det danska torde väl vara bekant för de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
