Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 190S.
teckningarna framgår nämligen, att den Hömburgiske guldsmeden bland sina kunder jämte
Fredrik II af Danmark äfven räknade dennes syskonbarn hertig Johan Adolf af Holstein.
För denne har han nämligen utfört ett stort, rikt dekoreradt silfverskrin, en jättepokal på
en och en half meters höjd, en annan bordsprydnad i form af en dubbelörn och en i
form af ett rådjur. Det torde därför kunna antagas, att, ehuru den teckning som
framställer lejonet icke bär något slags inskrift, detta utförts på Johan Adolfs beställning för
att tjäna som brudgåfva åt system, då hon förmäldes med den svenske fursten.
Hvad själfva den egendomliga pjesen beträffar, så
framgår dess användning af teckningen. Det är en af
dessa paradkannor med åtföljande fat, hvilka vid tidens
gästabud användes för handtvagningen före eller efter
måltiden. Ledande sin härstamning från medeltidens
aqvamaniler togo dessa kannor ofta formen af
djurgestalter, och i furstars och adligas ego särskildt af de
heraldiska djur som figurerade i egarens vapensköld.
Vår kanna har haft talrika anhöriga i de europeiska
hofvens silfverkammare under 1500-talet och några få
Fig. 17. Detalj af pannringen på svenska _ , _ . t t
kungakronan. af dessa finnas annu i behåll.
Bland de silfverpjeser i den kejserliga skattkammaren i Moskwa, hvilka af svenska
regenter under 1600-talet öfverlämnats såsom gåfvor till Rysslands zarer, finnes sålunda
en större kanna i form af en svan med krona kring halsen — Stormams vapenbild —
hvilken antagligen från början tillhört riksenkedrottningen Hedvig Eleonora, i hvars
Hol-steinska vapensköld denna figur ingår. *
Bland de Moreska handteckningarna finnas utom det norska lejonet “den stora
elefanten*, utförd för danske konungens räkning, en ryttare med dragen sabel, Ditmarschens
vapen och en springande grip, Rostocks vapen.
Vår kanna är på ritningen omkring en half meter hög, hvilket också torde ha varit
dess verkliga mått, då alla Mores’ teckningar såsom varande arbetsritningar ha utförts \
hel skala. Den är tecknad med tuschpenna och en lätt lavyr i gul färg ger vid handen,
att den varit forgyld. Lejonets skapnad är den för tidens heraldiska formgifning
karaktäristiska, och bilan eller yxan, hvilken tjänar såsom kannans pip, har formen af en
hillebard, något som kan
iakttagas äfven på andra
framställningar af det norska lejonet
från denna tid, medan den som
bekant vanligast har formen
af en verklig bila.
Det tillhörande fatet,
omkring en half meter i
genomskärning, har kring brädden en
rik bård i beslagsornamentik
med ovala medaljonger mellan
kerubhufvud med dubbla
ving-par, således en fullkomligt typisk tysk renässansbård. I två af medaljongerna
igenkänna vi allegoriska framställningar af Tron och Hoppet, och vi kunna däraf draga den
slutsatsen, att äfven de öfriga fem kristliga kardinaldygderna varit med, så mycket mera
som teckningen, fastän fragmentarisk, visar, att hela antalet medaljonger verkligen varit sju.
Fig. 18. Riksdaler af 1589, ur El. Brenners »Thesaurus*.
* Se F. R. Martins Svenska konungars gåfvor till Ryska zaren. Stockholm 1899. Fig. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
