- Project Runeberg -  Svenska slöjdföreningens tidskrift. Organ för konstindustri, handtverk och hemslöjd / 1908 /
69

(1905-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM KONSTSLÖJD.

69

varit i vätskeform och på grund af de inre krafterna antager en fritt sväfvande
vätske-mängd en sfärisk form, det är enkelt att matematiskt bevisa detta. Krafternas
verkningssätt känner vi och kunna därför räkna oss till den form af dem uppstår. Men samma
lag måste gälla för all form i naturen, att den är resultatet af kraft och ett uttryck för
kraftens verkningssätt. Klippornas grundform kristallen är oftast en reguliär
månghör-ning, hade den fritt fått utvecka sig, skulle den hafva blifvit en sfär om icke
molekylär-spänningame hindrat det och tvingat molekylerna i bestämda lägen till hvarandra så att
reguliära månghömingar uppkomma. Samma lagbundenhet som vi kunna sluta oss till
ty vi känna krafternas natur. Men samma lag gäller gifvetvis inom den organiska
naturen, fast vi icke längre kunna af krafterna sluta oss till formen, då vi icke kunna
förnimma de organiska krafterna. Genom detta resonnemang blir hvarje form äfven
organisk sådan ett uttryck för de krafter som åstadkommit den. Men dessa individualiteters
krafter kunna vi icke mäta eller ransaka men vi förnimma individen genom dess form
och än mer: inom oss uppstår då vi betrakta formen en reflex af den individualitet vi
hafva framför oss. Detta enkla faktum är ytterst viktigt för oss att besinna. Det är
orsaken till om vi känna behag eller obehag af formen och utgör därför kort sagdt en
väsentlig del af vår psykiska näring. Det är icke färgspel och formspei som
hufvud-sakligen gör vår trefnad, utan det är den individualitet som genom formen eller färgspelet
framkallar en reflexrörelse hos oss och d. v. s. andligen närer oss i vårt dagliga lif,
och kommer oss att våndas i formdöd omgifning. Lika väl som hvarje ljud i naturen
som ej är buller d. v. s. djurens läten, människors tal, sång, musik äro uttryck för
individualitet eller personlighet, lika väl är hvarje form, som icke är matematiskt reguliär
eller formlös, uttryck för och s. a. s. manteln kring en individualitet, som den på grund
af omutliga lagar danat efter sin karaktär sig till ett kännemärke. Vid högre individer
förnimmer man genom formen t. o. m. dess individualitets tillfälliga stämningar och hela
karaktärsläggning.

Med ett par exempel skulle jag vilja belysa denna jemförelse mellan de former som
fattas af våra ögon och öron.

Låt oss framdraga en bild ur naturen. Antag en ros. Det är därvid icke färgen
som sådan som tjusar oss mest, ty ljuset då det brytes genom luftlager, ädelstenar eller
glas kan visa oss mycket vackrare färger, icke är det heller formens harmoni ej heller
doften ensamt. Det är, jag vågar påstå det, den skapade individen ros, som genom sina
materiella möjligheter öfverför en reflex af sin individualitet till oss, så att vi erfara en
känsla som afviker från den vi känna infor andra blommor.

Antag vidare att en skapelse af Beethoven spelas på en gammal violin. Det som
därvid mest tjusar oss är icke violinens fina klang, den är lika vacker i hvilka
meningslösa drillar som helst, icke är det heller direkt tonernas vackra lägen i förhållande till
hvarandra, utan det är tankeskapelsen, tondikten, d. v. s. den psykiska kraft som
utströmmat från mästaren Beethoven och tagit en själfständig af slutad form i tondikten,
det är denna helhet, denne s. a. s. individ som får vår individualitet att vibrera, och som
endast genom goda material och fulländad teknik oförfalskad nå våra sinnen och intränga
till vår personlighet.

Som ett tredje fall, en direkt jämförelse med det förra fallet, vill jag antaga en
skapelse af Carl Larsson t. ex. det är icke färgharmonierna eller formkompositonen
som mest tilltalar oss icke heller är det nog att det är en yttring af personen Carl
Larsson, det måste först och främst vara en afslutad skapelse af egen kraft med egen
individualitet s. a. s. som får uttryck genom form och färg om det skall få våra sinnen att
helt vibrera och verkligt emottaga någonting. Det är just detta som är denna konstnärs
starkaste sida att de verk, han verkligen menar något med äro afslutade egna individer,
hvarje verk har sin karaktärsläggning. Det är detta jag vill sätta som hufvudvilkoret

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssf/1908/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free