Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
S VE KS KA SL ÖJD FÖRENINGENS TIDSKRIFT 1908.
varit placerade på ofvannämnda sätt, och därför har jag i och för fotograferingen låtit
uppsätta dem där. Under dessa vapensköldar finnes — såsom äfven planschen visar —
årtalet 1685. Med ledning af dessa dokument var det ej svårt att komma till rätta med
kyrkstolens historia. Vapnen visade sig tillhöra den dansk-norska adliga ätten Schultz
(von Schultz eller Schultze, som de också skrefvo sig) och familjen von Hoven,
tillhörande den tyska östersjöprovinsadeln. Och så blef det klart, att den prydliga kyrkstolen
tillverkats för öfversten och krigsrådet Georg Christian von Schultz (f. 1632 f 1715)
samt hans maka fru Anna Sofia von Hoven (f. 1646 + 1707).
Innan vi gå vidare i historien, skola vi litet närmare redogöra för det märkliga
arbetet, som är icke mindre än 6l/2 meter långt och omkring 21/1 meter högt från
golf-vet till öfre listen. Det hela ter sig ju synnerligen prydligt i sin arkitektoniska indelning
och rika ornamentik. Midtpartiet, som krönes af de båda vapensköldarne, upptages af
tvänne dörrar; på ömse sidor därom utbreda sig de rikt ornerade tredelade flygelpartiema,
i hvilka de öfre fälten äro genombrutna och de nedre inom det snidade ramverket fyllda
med oljemålningar på trä, framställande scener ur Kristi lif, nämligen (från vänster till
höger) “Christi Födsel4*, “Christi Daabu, “Christi Nadere44 (nattvarden) “Christi
Kaars-festelse44, “Christi Begraffvelse44 och “Christi Opstandelse44. På dörrarna förekomma inga
dylika målningar, men detta beror på en felaktig hopsättning. Ursprungligen ha de
funnits där, och de finnas ännu i behåll på baksidan, där de till och med satts upp och
ned. Där förekomma nämligen icke mindre än tre sådana målningar, framställande
Kristus på Oljeberget, Kristus inför Pilatus och Kristi hudflängning. Af dessa målningars
konturer framgår, att åtminstone två af dem varit inpassade i ramverken på dörrarnes
framsidor.
Granska vi nu dessa målningar närmare, så finna vi, att deras konstvärde är
synnerligen obetydligt. De äro tvifvelsutan utförda af någon handtverksmålare, som med
tillhjälp af några gravyrer eller andra blad, som han kommit öfver, totat ihop sina
kompositioner så godt han kunnat. Sannolikt har han haft till specialitet att utföra sådana
och hörde väl till de många obetydligheter, som ägnade sin konst åt framställningar ur
den heliga historien. Figurerna äro synnerligen otympligt tecknade med stora hufvuden
och oproportionerliga kroppar. Emellertid utmärka sig kompositionerna för en viss
rikedom, och särskildt har konstnären, om vi så kunna kalla honom, nedlagt omsorg på
bakgrundernas utarbetande. Så t. ex. i scenen med Kristi födelse, där man ser i
bakgrunden ett af den strålande solen belyst landskap, hvaruti herdar beta sina fårahjordar.
Nattvarden äger rum i högkoret i en renässanskyrka, där Kristus är placerad i midten under
en af två kolonner stödd rundbåge och där dagern inkommer genom rutfönster. Kristus,
som är klädd i hvitt, har Johannes på sin vänstra sida, han lutar sig mot frälsarens
bröst, stödd på sin högra hand. Judas sitter med ryggen åt åskådaren men vänder sig
om och ser på honom. Tydligen är han afsedd att göra ett skräckinjagande intryck
genom sin vilda blick, sitt röda hår, sina röda mustascher och d:o pipskägg. I
korsfästelsescenen ser man från Golgata Jerusalem med tom och tinnar.
Sakna dessa målningar allt egentligt konstvärde, så förlänar en viss naivitet dem
ett egendomligt behag, i likhet med många dylika arbeten, hvarpå äfven våra svenska
bondkyrkor och allmogehem äro eller varit så rika.
En mera öfvad hand har utfört träsnideriarbetet. Här märker man förvisso att
konstnären tillhör ett land, som i fråga om dylika arbeten har stora traditioner att uppvisa
särskildt på det omamentala området.
Det medeltida träsnideriet stod som bekant ovanligt högt i Norge, men förfallet
inträdde redan före reformationen. Först 1600-talet hade att uppvisa en och annan norsk
konstnär i träsnideri, hvilka alla tillhörde bondeståndet eller utgått därifrån. Så sannolikt
äfven den som utfört denna kyrkstol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
