Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 4. Äro Nord-Amerikas Indianer en af naturliga orsaker bortdöende stam? Af NERE A. ELFWING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORD-AMERIKAS INDIANER.
5
Till tabellen finnes följande not:
Förutom de ofvannämnde finnas möjligen i de ännu ej
undersökta territorierna inom Förenta Staterna en 25 à 35,000 Indianer.
Med förbigående af uppgifterna för de följande åren, vill jag
endast nämna att 3 år senare eller den 10 november 1853
beräknar the Commissioner of Indian affairs indianantalet till 400,764,
men häraf upptagas Indianerna i Californien, Texas, Oregon,
Washington, Utah och New-Mexico, samt de som tillhöra Blackfeet,
Sioux, Kiowa, Comanche och Pawnee stammarne »förslagsvis» till
271,930. California-indianerna, som Schoolcraft 1850 uppgaf vara
32,231, beräknas nu af the Indian Commissioner, tre år senare, till
100,000.
I 1861 års rapport upptager Indian office för första gången
tabeller utvisande skolorna, befolkningen och rikedomen i de
stammar, som hafva direkta förbindelser med regeringen. Rapporterna
öfver de indianska förhållandena torde dock under första hälften af
1860-talet, till följd af det då pågående kriget, vara ännu mindre
säkra.
Då år 1870 Förenta Staternas nionde census togs, försökte
chefen för densamma, general Walker, att åstadkomma en i detalj
gående beräkning af Indianerna och fick en slutsumma af 383,712,
hvaraf 261,615 eller mera än 68 % endast »förslagsvis» angifna.
För år 1876 uppger the Indian Commissioner antalet till 291,882.
Alla dessa sifferuppgifter äro, såsom vi sett, helt och hållet
approximativa, och många skäl tala för att de äro snarare för höga
än för låga. Några af dossa skäl ber jag att få anföra.
Att börja mod antog man länge för riktiga de spanska
äfven-tyrarnes uppgifter, och några dylika antagas ännu i dag. Deras
beräkningar voro likväl till större delen grundade på deras föregående
erfarenhet i Mexicos och Perus mera tätt befolkade land, och der
jämte voro de fientliga mot infödingarne, och det är ej ovanligt,
och kanske minst spansk sed, att underskatta fiendens antal.
Dernäst kommo de franska upptäckarne, men de bestodo till
stor del af prester och munkar, hvilkas fantasi mångdubblade, kanske
tnsendubblade antalet hedningar, som skulle vinnas åt korset,
öf-verdriften i många af deras uppgifter har ådagalagts, men icke desto
mindre citeras flere af dem ännu i dag som tillförlitliga källor.
Kommo så Engelsmännen och bildade permanenta kolonier. Do
anlade sina små städer utmed vattendragen, utefter hvilka Indianerna
brukade färdas, och på ställen vid kusten som Indianerna brukade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
