Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 6. Philipp Johann von Strahlenberg och hans karta öfver Asien. Teckning af AUGUST STRINDBERG
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Bd I. Nr 0. — philipp johann von strahlenberg
udden enligt Plinius ännu kallas Promontorium Tabin. Amerikanska
landet är ganska rätt placeradt, mon efter gissningar.
Mellan Ortelius och Mercator ega inga större förändringar rum
med Asiens karta. Sundet mellan Asien och Amerika kallas dock
efterår 1500 och sedan långt fram i tiden Fretum Anian efter det
så af spaniorerna bonämda amerikanska landet. Mera utförlig blir
dock Nicolaus Witsens år 1687 i Amsterdam utkommande Nieuwe
Landkarte van het Noorder en Ooster deel van Asia en Europa.
Det är denna karta (jemte Delisle’s) som är Strahlenbergs närmaste
föregångare och som han också börjar med att kriticera för att sjelf
få sig sin plats. Korrigerad och tillökt (antagligen af Witsen sjelf)
finnes denna karta i Isbrand Ides 1697 utkomna resa från Moskwa
till Peking och det är endast gonom denna senare vi ha varit i
tillfälle att fä en föreställning om Witsens, som är sällsynt. Här på
Ides karta är Kamtschatka första gången antydt, då det upptäcktes
af Ryssarno 1690. Förr förvexlades detta med det af Holländarne
upptäckta och på kartorna kallade Jedso, hvilket namn länge
bibehålies på Kamtschatka.
I geografiens historia fördunklas dock Witsens arbete af det
samtidiga ÜELisLE’ska, som utkommit första gångon 1700, ånyo blir
synligt i en reviderad upplaga 1723 och då anses hafva gifvit fixa
gränser åt det förut så sväfvande Asien, hvars längd, mellan
Medel-hafvet och Stilla Oceanen, man ända hittills öfverskattat med 5 à
600 lieues.
Huru frestande det än kan vara att för landsmanskapets skull
vilja tillkämpa Strahlenberg och hans karta en verkligt betydelsefull
plats mellan Delisle och D’Anville, hvilken senare (1751—1753)
fullbordade hvad den förre börjat, så lärer detta hos utländingon
numera svårligen hafva någon framgång att påräkna. Vivien de
Saint-Martin gifver Strahlenberg en blygsam plats bland de många
mate-rialsamlamo och Malte-Brun nämner honom i förbigående. Detta
hindrar dock icke, att Strahlenbergs förtjenster blifvit i ganska hög
grad förringade, särskildt nu vid bestämmandet af det så omtvistado
nordöstra hörnet och Kamtschatka, för att icke nämna det inre af
Sibirien, som han sjelf genomströfvat många gånger. För att få
tillräckligt antaglig grund till detta påstående måste man ihågkomma,
att Strahlonberg hade sin karta färdig redan 1715 och att, då han
stod i begrepp att öfversända densamma till en person i Moskwa,
hvilken lofvat honom 200 dukater för densamma, guvernören öfver
Sibirien, Knoes Gagarin, konfiskerade den, emedan den innehöll upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
