Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12. Om terrainlära. Af J. F. N. AROSENIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Bd I. Nr 12. — J. F. N. AROSENIUS.
dalar vore en orimlighet. Man kan då kalla dem dälder, sadlar
eller hvad man behagar. Det ligger i sakens natur, att de väta
dalarna skola vara djupare än de dälder ’eller torra dalar, som till
dem utmynna; att de sist nämnda följaktligen äro af jemförelsevis
ringare betydenhet; att de således med mindre betänklighet än de
andra kunna förbises vid sådana tillfällen, när utgallring ej längre
kan undvikas. Häremot möter visst ingen invändning frän
ås-systemet, som alldeles ignorerar tillvaron af de torra dalbottnarna
oeh som i sjelfva verket icke kan om dem ega någon kännedom, dä
det i allt utgår från vattendragen.
Torr dalbotten måste n&gonstädes mellan de begge vattnen
hafva en högsta punkt. Man kan våga påstå, att der finnes
åtminstone i allmänhet blott en sådan plats, ty vore der två, så skulle
vatten samla sig i gropen mellan begge och oftast skaffa sig afiopp,
hvaraf blefve en våt dal åt någondera hållet, och icke en torr. I
fråga varande kulminationspunkt blifver här för korthetens skull
kallad pass; men det måste erkännas, att namnet låter, som om
der alltid vore ett öfvergångsställe för vägfarande eller åtminstone
för trupper. Tyskar kalla en dylik insänkning Sattel eller oftast
Einsattlung. Det första kan nog försvenskas, men insadliny finnes
icke i ordlistan. Några inskränka nämnet Einsattlung till vidöppna
och utsvängda sänkningar mellan jordhöjder samt kalla passet
Joch, när det omgifves af hälleberg. Dessutom urskilja de
tie-birgsengen (Bergschneiden, Pforten, Thore) och Engpässe, som äro
trånga och skarpt inskurna. I Vorarlberg heta passen Grad, i
Piémont col, i Rumänien curmatura. Här tinnes, som man ser,
mycket att välja på, men det är förvillande, att, såsom en del
författare, kalla ett dylikt öfvergångsställe Tragplatz, portage,
hvarmed lika väl kan betecknas landvägen kring en förs: det svenska
drag (ed), det lappska muorka eller modka. Passet kan vara en
punkt, en linea (längs efter eller tvärs öfver dalens riktning), en
neutral yta.
De våta dalarna, eller vattendragen, gifva onekligen den dyrbara
hjelp, att kullarna, som annars blefve allt för många att hålla
reda på, genom dem sammanföras liksom i långa greniga radband,
hvilka inom hvarje ö eller fastland sammanhänga, i fall inga
ström-klyfningar förekomma. Här har man nu åssystemets landthöjder
eller landtryggar (likaledes på tyska kallade Landhöhen,
Land-riicken). De äro visst icke att försmå ; men det är skada, att man
ej vågar gifva dem den indiska benämningen duab, hvarmed, som
bekant, förstås hela landremsan mellan två någorlunda jemnlöpande
floder (t. ex. Granges, Djumna), och hvilket ord lemnar oafgjordt,
om landsträckan är högland eller låg och platt. Man hax- påstått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
