I DAPHNE |
---|
I |
Och nu är jag led vid att tygla och trycka i stoftet mitt otama galna begär, och nu vill jag famna all vanvetts lycka och allt som av jorden och köttet är. |
Och nu vill jag smaka de druvorna lömska, som döva min sorg och förnya mitt kval, nepenthe, nepenthe, den sövande glömska, som guden kredensar i Daphnes dal. |
II |
Vattnet från femtio kullar dansar i hundrade bäckar, forsar och väller och rullar fram under myrtenhäckar, lyser likt mörka metaller kyligt i månljus och faller svalt ned i dalen, där floden går, marmorvillorna blänka, marmorbrunnarna stänka silver i glittrande skurar, facklorna svärma kring templets murar, där under kopprade valvet Apollon står. |
Centurioner och legionärer, världsherraväldets soldater, svirare sammanblåsta vida ifrån och i tusental, unga hellener med fria vårdslösa, gäckande later tumla med Asiens hetärer öppet sin last genom Daphnes dal. Kristna från Antiochia synda i hemliga kamrar, medan i hjärtana hamrar ånger, som tvärt genom låsta dörrar sin ingång stal. |
Hän genom tempelhallar, ned över tempeltrappor, kastande togor och kappor stormar den rusiga hopen. Högt i en lund bland de vite Phallosbilderna skallar rop, som bland kullarna dör: Eros, o hör! Aphrodite, lyss till de bedjande ropen, hör våra böner, o hör! |
Låt oss omfamnade blandas, låt oss förenade andas alla med alla och man med kvinna, kvinnor med kvinnor och män med män, låt oss i famntag förbrinna, låt oss förbrinnande renas, låt oss omfamnade enas saligt med Kosmos igen! |
III |
Jag ville jag vore en tiger i språng till att frossa och paras, när blodet åt huvudet stiger och drifterna hungrande skaras vilt hetsande jakt mig för, så kampen en gång finge sluta emellan försaka och njuta, emellan jag vill och bör, så tanken och drömmen förbrunne och hälsan, den hälsan jag vunne som vinnes, när själen dör. Kom, druckna menad, låt oss tömma till dräggen, att lasterna glömma, all last mellan kvinna och man, så ödom med lustar, som domna, vår livskraft, tills själarna somna, vårt öde, vår sorg att fullkomna, omfamnade tätt av varann! |