Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Riksdagen och dess verk - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[160]
Riksdagen
[160] V. RIKSDAGEN OCH DESS VERK
Riksdagen
Riksdagshuset. Pa Fack, 100 12 Stockholm 46. Tel. 08/22 95 60.
Regeringsformen den 6 juni 1809 (omtryckt 1969:795). Riksdagsordningen den 22 juni 1866 (omtryckt 1969: 796).
Lag om val till riksdagen den 26 nov. 1920 (nr 796, ändrad senast 1969: 823). Riksdagsstadga den 23 mars 1949
(Konstitutionsutskottet 1949: 11, ändrad senast RFS 1967: 4). Ordningsstadga för riksdagens första kammare den 6
april 1949 och andra kammare den 27 april 1949 (omtryckt med senaste ändr. RFS 1967: 13 resp. RFS 1967: 14).
Riksdagen skall sammanträda varje år den 10 januari
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter. Riksdagen
skall vara avslutad den 31 december. Riksdagen
sammanträder till vårsession och höstsession; vid behov kan
anordnas extra session. Vårsessionen skall i regel vara
avslutad den 31 maj.
Första kammarens ledamöter är 150 eller det högre
tal som föranledes av stadgandet i 6 § 1 o. 4 mom.
riksdagsordningen (f. n. 151). De väljs för åtta år,
räknade fr. o. m. januari månads början året näst efter det
under vilket valet skett, av landstingen och
stadsfullmäktige i de städer som ej deltar i landsting. För val
till första kammaren är riket indelat i 19 valkretsar.
Stockholms stad och Göteborgs stad utgör var för sig
en valkrets. Annan stad som ej deltar i landsting
tillhör samma valkrets som det landstingsområde, vari
staden förut ingått. Indelningen i valkretsar regleras i
vallagen. För varje valkrets väljs efter folkmängden inom
dess område en riksdagsman för vart fullt tal,
motsvarande 1/15ü av rikets folkmängd, dock med iakttagande
av de särskilda reglerna i 6 § riksdagsordningen
(»fyll-nadsregeln»). Valkretsarna indelas i åtta grupper, vilken
indelning fastställes i vallagen. Varje år under oktober
skall inom en av nämnda grupper förrättas val för
nästföljande åttaårsperiod. Valbara är i kommunernas
allmänna angelägenheter röstberättigade män och kvinnor,
som uppnått 23 års ålder.
Andra kammarens ledamöter är 230 eller det högre tal
som föranledes av stadgandet i 15 § 3 o. 4 mom.
riksdagsordningen (f. n. 233). De väljs för fyra år, räknade
fr. o. m. januari månads början året näst efter det under
vilket valet skett. För val till andra kammaren är riket
indelat i 28 valkretsar. För varje valkrets väljs efter
folkmängden inom dess område en riksdagsman för vart fullt
fal, motsvarande V230 av rikets folkmängd, dock med
iakttagande av de särskilda reglerna i 15 §
riksdagsordningen (»fyllnadsregeln»). Indelningen i valkretsar
regleras i vallagen. Varje län utgör en valkrets, utom
Älvsborgs län, som är delat i 2 kretsar, varjämte följande
städer bildar var sin valkrets: 1) Stockholm, 2) Malmö,
Hälsingborg, Landskrona och Lund (»fyrstadskretsen»),
3) Göteborg. Valrätt tillkommer varje svensk man och
kvinna som senast under nästföregående kalenderår fyllt
21 år, dock ej den som står under förmynderskap.
Valbara är män och kvinnor som uppnått 23 års ålder samt
äger valrätt inom valkretsen eller, där fråga är om stad
som består av flera valkretsar, inom någon av dessa.
Gemensamt för båda kamrarnas ledamöter gäller att
riksdagsmannabefattning kan utövas endast av svensk
medborgare. Till båda kamrarna sker valen med
proportionellt valsätt.
Allmänna val till andra kammaren ägde rum 1968
och avsåg perioden 1969-1970.
Beträffande riksdagsmans ersättning har bestämmelser
senast givits i lag den 19 dec. 1968 (nr 752) ang.
ändring i stadgan den 21 febr. 1941 (nr 98) om ersättning för
riksdagsmannauppdragets fullgörande. Riksdagsman
åtnjuter arvode från och med ingången av den månad, då
han skall ta plats i riksdagen, dock ej för tid innan han
blivit ledamot, till och med utgången av den månad, då
riksdagsmannauppdraget upphör. Arvode utgår i form
av grundarvode och tillägg med belopp som tillhopa
motsvarar ungefär två tredjedelar av löneklass Cl — 50 724 kr.
i 1970 års nivå. Därtill tillkommer en kostnadsersättning
av 3 600 kr. för år. Båda beloppen är beskattningsbara.
Traktamente utgår under tid, då riksdagen håller session,
med belopp motsvarande 1 170 kr. för månad till
riksdagsman som är bosatt på längre avstånd än 70 km fågelvägen
från riksdagens hus. Annan riksdagsman än nu sagts,
som är bosatt på längre avstånd än 15 km fågelvägen
från riksdagshuset, må av styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor tillerkännas traktamente med högst
nämnda belopp. Riksdagsman äger på det allmännas
bekostnad företaga resor. Riksdagsman är på det
allmännas bekostnad grupplivförsäkrad.
Kamrarnas talmän erhåller under tid då riksdagen
håller session förhöjning av grundarvodet med belopp
motsvarande 1 200 kr. för månad jämte tillägg med
belopp som tillhopa motsvarar (1970) 1 908 kr. för månad.
Utskottens ordförande och vice ordförande redovisas, förutom i nedanstående förteckning över kamrarnas
ledamöter, även under avd. nr 191 a. Statskalendern redovisar ledamöterna i den ordningsföljd i vilken de är upptagna
i de av riksdagen upprättade förteckningarna över kamrarna. Årssiffror inom parantes betecknar tidigare
ledamotskap av riksdagen.
Förkortningar
FK = första kammaren
AK = andra kammaren
cp = centerpartiet
fp = folkpartiet
m = moderata samlingspartiet
s = socialdemokratiska riksdagsgruppen
vpk = vänsterpartiet kommunisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
