Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vår tids samhällsforskning - 1. Samhällsforskningens betydelse i vår tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som fria uppfinningar af enskilda, mer än normalt
begåfvade personer. Hvilken roll det slutligen än må visa sig,
att dessa senare spela i odlingens historia, står det dock
fast, att all kulturutveckling är bunden vid samhällslif och
samhällsutveckling och att vi sålunda behöfva
samhällsforskningen för att fullständigt lära förstå vår kultur.
Modärn diktning och vetenskap, vår rättsskipning och
lagstiftning, den offentliga meningen och de enskildes
världsåskådning bära redan tydliga spår af den nya,
sociala uppfattningen af människan och kulturen.
Människans egenskap att vara en samhällsvarelse är det länge
erkända faktum, som först i våra dagar får den det
tillkommande centrala platsen i tänkande människors
medvetande. Vi ha börjat förstå, att samhällslifvet icke är en
blott yttre tillvarelse form för individen. Det inses allt
klarare, att individens inre lif skulle vara af en helt annan
art än det är, skulle tillhöra en helt annan värld än det
gör, om samhällslifvet saknades.
I den äldre antiken var individens förhållande till
staten det förhärskande intresset inom social praktik och
teori. I medeltiden har individens förhållande till kyrkan
spelat samma fundamentala roll. Staten skulle ju härleda
sin myndighet från kyrkan. I renässansen och
reformationstiden, som omskapade både kyrka och stat, uppväxte
vid sidan af den statligt och kyrkligt auktoritära
lifsuppfattningen en delvis mot båda riktad individualism, hvars
positiva styrka hufvudsakligen låg på de estetiska och
religiösa områdena.
Först vår tid har närmat sig en lifsåskådning så
allsidigt social att den måste leda till ett principiellt
bekämpande af såväl statliga som kyrkliga, auktoritära som
individualistiska ensidigheter. Vi ha börjat inse, att stat
och kyrka och de andra stora, uråldriga samhällsbild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
