Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Den socialpolitiska principen för beskattningen - 2. Den modärna ekonomiska rättsordningen samt finanspolitiken och socialpolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6l RÄTTSORDNING, FINANSPOLITIK OCH SOCIALPOLITIK
pängar för statens och kommunens allmänna ändamål.
Samhällets socialpolitiska intresse att stäfja arbetarklassens
alkoholförsumpning kommer i konflikt med samhällets
finanspolitiska intresse, att det finns en rikligt gifvande
indirekt skatt, hvars afkastning kan användas för
allmänna ändamål. Tillvaron af ett socialt missförhållande
blir på detta sätt en af grundvalarna för en inbringande
finanshushållning — ett tillstånd af politisk omoral, som
innebär själfva motsatsen till ärlig social reformvilja och
följdriktig socialpolitik.
A andra sidan kan en finanspolitisk lag värka
socialpolitiskt i så väl negativ som positiv riktning
— allt efter som den ökar eller minskar ett före lagen
existerande socialekonomiskt missförhållande eller
framkallar ett nytt dylikt eller ger upphof till en ny,
gynnsam gestaltning af samhällslifvet.
En jordvärdebeskattning, som, utom det att den
bragte stat och kommun nya inkomster, ekonomiskt
försvårade jordens undanhållande från produktiv användning
i afvaktan på framtida värdestegring och i stället tvungo
jordägarne att genast afyttra eller uthyra sin jord till
dess nuvarande värde, skulle i många fall vara liktydig
med en socialpolitisk lag, som afsevärdt förbättrade
de mindre bemedlade klassernas förvärfs- och
bostadsförhållanden.
En skyddstullslag, som på en gång tillhör den
handelspolitiska och den finanspolitiska delen af den ekonomiska
rättsordningen, kan öka inkomsterna för jordägare,
köpmän och fabrikanter, men höja lefnadskostnaderna, utan
att höja lönerna, för lönarbetarne. Den värkar då såsom
en socialpolitisk lag — ehuru i negativ riktning, i det
att den ökar ett med inkomstolikheterna förknippadt socialt
missförhållande, i stället för att minska detsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
