- Project Runeberg -  Om stenkol, deras uppkomst, utbredning och betydelse /
22

(1872) [MARC] Author: Per Teodor Cleve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tingen på det sätt, att landet på vissa ställen af
jorden höjer sig ur hafvet, eller ock så att det sänker
sig under hafvets yta. I närheten af Puzzuoli vid
Neapel finnes ett gammalt tempel, Jupiter Serapis’,
numera beläget långt från hafvets strand, och icke
desto mindre äro templets pelare öfvertäckta af ännu
fastsittande ostronskal och genomborrade af
borrmusslor, ett tydligt bevis på, att templet efter
romaretiden varit sänkt under hafsytan samt derefter i en
nyare tid blifvit åter höjdt deröfver.

Norra Skandinavien samt Spetsbergen höja sig
långsamt ur hafvet. Skåne deremot sänker sig under
Östersjön, på hvars botten, omkring Skånes kuster,
ligga torfmossar, som omöjligt kunna hafva bildats
annat än på land, hvilket sedermera sjunkit under
hafsytan. Dakwin har äfven genom iakttagelser öfver
koralldjurens lefnadssätt på ett afgörande sätt visat,
att vissa delar af Stilla Oceanens botten, ständigt
sänka sig, under det andra höja sig. Alla dessa
förändringar ske ytterst långsamt, ja så sakta, att de
under en menniskoålder knapt kunna iakttagas, men
i tidernas längd åstadkomma de stora verkningar.
De förvandla länder till hafsbotnar och resa ur hafven
nya kontinenter.

Men det finnes äfven en annan rörelse i den
fasta jordytan, icke mindre anmärkningsvärd eller
till sina följder mindre storartad, nämligen böjning
af ursprungligen vågräta lager i veck efter vissa
linier. Undersöker man en bergskedja, t. ex.
Appa-lachiska bergskedjan, Pyrenéerna, Alperna o. s. v.
skall man Öfverallt finna, att dessa bergskedjor
utgöras af långsträckta parallela åsar, i allmänhet med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:49:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stenkol/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free