Om stenkol, deras uppkomst, utbredning och betydelse / 33 (1872) Author: Per Teodor Cleve Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ter de s. k. Stigniarierna (se landskapsbilden), ofta
träffas i mängd uti underleran.

Bild 6. a Bark af Sigillaria butonensis, 2/3 af nat. st. (efter Dawson). b Genomskärning af Sigillaria Brownii. förminskad. 1 märg, 2 ved, 3 inre bark, 4 yttre bark (öfre hälften af bilden är tvärsnitt, undre hälften motsvarande längdsnitt (efter Dawson). c Stycke af Stigmaria ficoides 1/4 nat. storl.(efter Lyell).

Sigillarierna (se landskapsbilden) voro träd med
hård och tät bark, hvilken var liksom refflad efter
trädets längd och i refflorna eller fördjupningarna
märkta med ärr efter affallna blad. Roten till Sigillarian
var olik alla nu lefvande träds rötter. Strax vid
jordytan växte den ut vågrätt i fyra grenar, hvilka
delade sig hvar för sig upprepadt gaftellikt. Dessa
rötter (bild 6) utsände åt alla håll tunna, bladlika
smårötter, som fästade roten i den sanka och af lösa
slammassor bestående marken. Uppåt var stammen
antingen enkel eller delad i några få grenar, täckta

Ur vår tids forskning. 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>