- Project Runeberg -  Om stenkol, deras uppkomst, utbredning och betydelse /
48

(1872) [MARC] Author: Per Teodor Cleve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

net växande Mangroveträden. Likasom nu för tiden
Ganges’ deltaland är stadt i ständigt sjunkande
tillstånd, sänktes dessa deltaländer mot djupet,
skogarna öfversvämmades tidtals af floderna eller
hafvet, begrofvos under massor af slam, sand och grus,
höjde sig åter, måhända efter årtusendens förlopp,
och betäcktes af nya skogar, som undergingo samma
öde. Likartade förändringar ega, såsom nyss
nämndes, än i dag rum t. ex. uti Ganges’ deltaland, ty
man har der på ett djup af 8—10 fot under marken
funnit trädstubbar, och till och med på 300 fots
djup anträffades vid borrning för artesiska brunnar
lemningar af en gammal skogsvegetation.

De högre trakterna på kontinenten egde
sannolikt en annan växtverld än de sumpiga lågländerna;
kanske voro de, såsom ofvan är nämndt, betäckta af rika
barrskogar, hvilka lemnat de stockar och stammar,
som träffas i bäddarna mellan kolflötserna och hvilka
troligen blifvit af floderna nedförda såsom drifved.

Den del af Amerika, som under koltiden
valland, utgjordes af Canada och staten New-York.
Detta fastland sträckte sig i norr långt in uti
polcirkeln. S:t Laurencefloden hade då sannolikt samma
lopp som nu, och norr och söder om den stora
flodens utlopp funnos stora sanka trakter, stadda i ett
tidtals afbrutet sjunkande och tillväxande genom det
.slam och grus floden ständigt tillförde. Huru lång
tid fordrats för aflagringen af de grusmassor, som
bilda Nova Scotias kolformation, kan bedömas deraf
att, om de numera snedt stupande lager, som bilda
denna formation, skulle tänkas vågrätt lagda på
hvarandra, skulle deras höjd uppgå till 14,000 fot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:46:44 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stenkol/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free