Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första handlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 38 —
IVAR AXELSON
häftigt.
Skall jag således i henne hälsa min hustrus
styfmoder, eders nåde?
KARL.
Det skall du! Min drottning blifver hon, när
jag väl i lugn och rö fått återtaga mitt välde och
min krona.
IVAR AXELSON
vänder sig ifrån henne.
Då sparar jag till dess den sonliga hyllningen!
KARL
brusar upp.
Svärson! Glöm icke ...
KRISTINA
sakta och bedjande.
Ingen strid för min skull, herre! Hvarför fick
jag icke stanna på skeppet?
KARL
med hastig öfvergång, glad t.
Ingen ängslan, käraste! Om också de stolta
herrarna se neder på dig, så låtom oss höra hvad
menigheten säger! Tar henne vid handen och för henne
fram på scenen, vändande sig till folket. Hvad menen I,
stadens borgare och folk? Är hon icke fager och
huld, min egen hjärtevän, och gjorde jag icke rätt
i att föra henne med mig för att dela min
upprättelse, sedan hon förut tröstat mig i min förnedring?
JESPER.
Visst böfveln gjorde ni så, eders nåde!
ULF.
Fager är hon! Hon liknar fru Karin, ers nådes
första hustru!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
