Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Vår titelbladstafla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vår titelbladstafla.
(Efter fotografi.)
Vi reflektera sällan däröfver, men ett faktum är, att
sannolikt intet land i hela Europa erbjuder den naturälskande
turisten en större rikedom på skiftande taflor och växling af
intressanta naturföreteelser än just vårt eget fädernesland! Vi vilja
denna gång blott antydningsvis nämna några exempel härpå.
Inom bergsverlden möta oss alla former, från låglandets täcka
kullar till vårt Nordiska Schweiz’ obestigliga alptoppar, som
visserligen i höjd, men ej i vildhet och storartadt majestät
öfverträffas af broderlandets mångbesjungna fjäll. I Norge ega de rent
alpinska fjällformerna en ojämförligt större utbredning och äro
vida lättare åtkomliga än hos oss, men sådana finnas dock äfven
i vårt land, ehuru blott ett mycket ringa antal svenskar känner
något derom. — Hvilket europeiskt land öfverträffar vårt i
afseende på flodnät och väldiga sjöar? Det har sagts, att intet
land bättre lämpar sig för den allt mer i bruk vordna kraftiga
idrott att medelst kanot genomströfva långa sträckor. Ett annat
färdesätt, det utan tvifvel mest spännande för ett naturfriskt
och modigt sinne, erbjuder sig på våra öfre norrländska älfvar;
jag menar de svindlande forsfärderna företrädesvis i Torne- och
Kaliksälfvarne med deras större bifloder. Äfven i afseende på
vattenfall ega vi naturunder, som söka sin like inom vår
verldsdel. Eller månne något vattenfall finnes i Europa, som med
fäst afseende på både höjd och vattenmassor uppgår emot Stora
Sjöfallet i Lule Vattnen?[1] Norges med rätta beundrade och
allmänt kända vattenfall äro visserligen ofta vida högre, men
hafva en jämförelsevis ringa vattenmassa. Äfven hos oss finnas
inom Norrbottens högfjällstrakter flerestädes dylika, liksom
silfverband nedhängande vildbäckar.
[1] Kaptenlöjtnant C. A. Pettersson yttrar i sitt vackra planschverk
»Lappland, dess natur och folk» sid. 128 bl. annat följade derom: »med denna
måttstock (fallhöjd, vattenmassa och branthet) måste Stora Sjöfallet sättas
framför Harsprånget och troligtvis främst bland Europas samtliga vattenfall.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:50:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1889/0007.html
