Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Kvikkjokk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kartan en något utdragen krans, öppen endast vid det nämnda
stället från Kvikkjokk. Midt uti denna krans upphöjer Käbbla
sin kolossala rygg, på hvilken man bekvämt tillryggalägger
nästan hela vägen från Blackälfven till Kvikkjokk. Utanför
kransen ofvanför Tjåmotes finna vi åter ett ofantligt berg, Porte,
öfvergående de flesta både i höjd och omfattning».
»Den mellersta af de trenne älfvarne eller Lajd utgör
Blackälfvens källflod. Efter att samtlige hafva genomgått Snavva Savvon
bildar älfven det fall, som vi omtalat och som bär namnet Passé
kuortje eller det heliga fallet. Här nedstörtades för några år
sedan af en därmed välmenande man en afgudabild af sten, som
ända till denna tid utgjort ett föremål för lapparnes dyrkan».
»Midt emot oss vid den långa sjöns öfra ända ligger
berget Nammates, liknande en ofantlig kub. Om forntidens jättar
roat sig med tärningsspel, måtte Nammates hafva varit en af
dessa tärningar. På baksidan är berget likväl mindre brant.
Till höger om Nammates reser sig ett mycket spetsigt och
oregelbundet fjäll, det förr omnämnda Skerfl, så stupande brant
på denna sida, att dess spets skjuter fram öfver dess fot. Till
venster tronar Tjackeli, hvars öfra del är förvillande lik ruiner
efter en af dessa på höga klippor uppbyggda medeltidsborgar,
där den högt uppdrifna själfkänslan och egenmäktigheten
stoltserade på grund af näfrätten.»
»Det är på aftonen en klar dag i slutet af augusti.
Solens strålar falla snedt på bergsryggarne. Vår båt framskrider
långsamt genom Lajdaurs grumliga vatten, men nästan för
hvart årtag förändras vyerna. Genom solstrålarnes brytning
mot fjällens glacerade sidor skifta dessa i alla regnbågens
färger, under det snön på sina ställen glittrar, som vore fjället
beströdt med diamanter. Här och där öppnar sig en mörk
och djup remna, som klyfver själfva fjällryggen i flera delar,
och som på ett skärande sätt afsticker mot de belysta partierna.
Det ena ögonblicket se vi ett fjäll, ett annat babelstorn likt,
stympadt och afskuret, såsom Skaitetjåkko eller såsom
Pellorippe och Niak, det andra ögonblicket äro dessa försvunna och
andra fjäll med spetsiga toppar höja sig mot den azurblå
himlen. Oupphörlig omväxling! Bergformationer varierande i
oändlig mångfald, men ständigt samma lifliga kontraster emellan
skuggor och dagrar, ständigt samma rika och tysande färgspel.»
Bestiger man icke några andra bland de Aktsek närlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
