Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgholms slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kallad landborgen. Det mellanliggande jämnsluttande
kalkberget kallas allvaren.
Kyrkorna äro i Tegeln anlagda i närheten af kalkbergets
kanter, på landborgen förekommer den mycket långa raden
af väderqvarnar. I landborgarnes grus förekomma talrika,
dessvärre i allmänhet utplundrade graffält från heden tid.
Väderqvarnarna, som äro moderna, tillhöra de i närheten,
vanligen nedanför landborgen liggande byarne, detsamma gäller
grafflockarne, som tillhöra den hedna tiden. Men hedna
grafvar förekomma äfven utanför landborgen, de förekomma
äfven mellan landborgarne, liksom äfven gårdar och byar
förekomma mellan dem.
Hufvudvägarne gå utmed landborgarne, de äro
synnerligen goda, liksom hästarne, som erhållas i
gästgifvaregårdarne. Med deras tillhjelp kommer man så fort fram, att
man knappast känner det enformiga i landskapet. Luften
är herrlig, särskildt utanför landborgen ser man lundar och
bördiga fält, ofta skönjer man det omgifvande hafsvattnet.
Läget midt i hafvet underlättar den fredliga samfärdseln,
men det måste ock underlätta fientliga anfall. Under heden
tid uppfördes också här och der försvarsverk, antagligen
afsedda att vara, i nödens stund, tillflyktsort för den
kringboende befolkningen. Kristendomens införande gaf inga
garantier för ostörd fred. Också fingo de öländska kyrkorna
i regeln karakter af fästningsverk — ty värr har den senare
tiden ganska allmänt utplånat denna karakter.
Under sådana förhållanden var det helt naturligt att
den svenska regeringen, när den ville inom ön skapa en
centralpunkt för förvaltningen, skulle åt den samma gifva
styrka och fasthet, låta den blifva en borg. Denna anlades
på öns inre sida och temligen långt mot norr, icke
synnerligen långt från den ort, som än i dag bär namnet Köping
och der af gammalt, enligt namnets vittnesbörd, måste
funnits en handelsplats. Borgen kallas alltifrån den tidigaste
urkunden, i hvilken den omtalas, Borgholm — ett
egendomligt namn, då befästningen aldrig legat på en holme, utan
helt visst från början varit anlagd på den plats, der ruinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
