Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om lappkåtar och Turistföreningens lappska fjällhyddor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De bofasta norska lapparnes bostäder afvika väsentligt från
de nu beskrifna. De utgöras af jord-gammer eller jord-kåtar.
Deras form närmar sig den halfsfäriska (bild 7, fig. 2 och 7).
Själfva stommen till huset bildas vanligen af tätt sammanställda,
något lutande, barkade björkstörar af omkring l famns längd,
på hvilka det brutna taket är lagdt. Uti denna trädstomme
återfinner man ej så alldeles sällan 2:ne, ja någon gång t.o.m.
4 par åtnårisa (här bæljek). Utanpå trädstommen består den
egentliga väggen af horisontelt lagda torfvor. Sålunda blir
väggen inemot 1 meter tjock, men göres tunnare upptill. Från
Bild 6. Timmerkåta.
Jokkmokks socken.
den egentliga gammen (kåhti) leder nästan alltid en på samma
sätt och af samma material bygd gång eller förstuga (torro).
Denna plägar vara något litet lägre än boningsrummet och
ett par famnar lång. Skilnaden mellan de bästa och de
sämsta jordgammerna är mycket stor. I Harjängen innanför
Ofoten, där man vid Hartvigvandet 1 knapp mil från kusten
träffar en by af 6–7 sådana, äro de fullt lika bra som den
fattigare norska befolkningens trähus. Alla gammerna här
hade (1884) fler-rutiga glasfönster samt dessutom lucka i taket
för väderväxlingen; i de flesta fanns den sedvanliga norska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
