Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommartur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flickornas sällskap få härja i matsäcken, skulle jag tro blir
allt ändå numro ett; och det skall katten en annan gång agera
estetiker! – –
Vi slå oss så ned i gräset i en ring och öppna ränslarne.
Men ack, förfärande voro de upptäckter vi härvid gjorde. Ärade
fruar mammor, I som sänden ut edra långa gossar och flickor
på turistfärd, låten ej dem sjelfva packa in matsäcken! Gå
de in på att äggen kokas i 20 minuter och att smöret lägges
i en ask, så kunna de gärna unnas det nyttiga nöjet att själfva
göra i ordning sin resekost, men i annat fall är det si och så
med nyttan. Ty det kan hända att herrarne lägga in en
lindrigt pappersomvirad smörklimp i ränseln mellan en brödlimpa,
två par strumpor, en skjorta och en rock, därpå placera
ränseln på golfvet, sätta knät mot den, och så draga åt snörremmarne
af alla krafter! Jag vill hålla tjugo mot ett att
smöret ögonblickligen ger sig iväg på en högst intressant turistfärd
inom ränselns hela universum. – Och när en ung
fröken i sin nätta ränsel nedlagt fyra löskokta ägg och en stor,
stor Eau de Cologne’s flaska skilda åt endast af en bit af
Iduns annonsbilagspapper, så är det nästan matematiskt bevisligt,
att äggen och flaskan rätt snart råka i kollision med
hvarandra; och den älskvärda blifvande husmodern får se i
praktiken bevisade fysikens läror om de olika aggregationstillstånden, särskildt läran om fasta kroppars förvandling till flytande.
Då första förskräckelsen gått öfver, och vi broderligen
hjälpt hvarandra med smör- och ägguleafskrapning, – skolgossarne
voro värst ute – visade det sig, att mycket var oskadadt.
Kryddad af godt lynne och gigantisk aptit blef också
vår måltid i våra ögon lukullisk. »Ser I, kära far, att vi ha
god aptit», sade herr S. till en gubbe, som länge stått och
leende tittat på oss, hur vi åto. »Ja varsch», sade gubben
skälmskt, »men herrn vet le dä står ôg i bonnpraktika, att dä
ä dögda på krittera att di äter, å dä ä nog ett sanningens ol
dä.» Impressarion blef svarslös.
Men vi ha nu slutat vår frukost, herr S. går efter kyrkvaktaren,
och under dennes ledning bär det af till kyrkan.
Varnhem! Hvad det namnet har för en underligt högtidlig
klang i mina öron. Det är en bit af Sveriges historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
