Svenska Turistföreningens årsskrift / 1893 / 5 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bland högfjällens växtvärld (med sexton illustrationer), af Gunnar Andersson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Här på fjällheden, hvilken längre söderut har sin
motsvarighet i den egentliga ljungheden, ha vi snart nog gjort
bekantskap med växtvärlden. Det är dvärgbjörken (Betula nana;
fig. 3), kråkbäret (Empetrum nigrum), ripbäret (Arctostaphylos
alpina, fig. 4) och några andra till ljungblommornas familj
hörande arter såsom Andromeda tetragona (fig. 5), A.
hyp-noides, Phyllodoce cserulea, Azalea procumbens (fig. 6) och
Rhododendron lapponicum (fig. 7), hvilka här bilda
hufvud-massan. Mellan dem fylla mossor af slägtena Racomitrium,
Grimmia, Polytrichum och andra ut platserna, där ej de
busk-artade lafvame redan gjort det.

Fig. 4. Ripbäret (Arctostaphylos alpina). [Hvita blr.] 2/3 af nat. storl.

Hufvudmassan af den individrika men artfattiga flora,
vandraren går fram öfver här uppe på fjällheden, utgöres af nära
besläktade arter, lika byggda till sin hufvudtyp. Det är
ständigt gröna växter, med blad kvarsittande flera år, med
gre-name hårdt tryckta till marken, öfver hvilken de synas
knappast våga höja sina oftast klart och vackert färgade blommor.
Hvilken är då den hårda makt, som tvingar denna vegetation
till en sådan begränsning? Det är den köldlastade fjällvinden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>