Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefva en famille med lapparne. Detta erbjuder naturligtvis
icke några vidare behag för personer med någorlunda hyfsade
vanor, ty de hedervärda fiskarlapparne hafva icke den
aflägs-naste aning om snygghet och -ordning inom hus. Vattnets
egenskap af reningsmedel tyckes för dessa människor vara
fullkomligt främmande. Ehuru det var söndag, såg jag ingen
tvätta sig, och golfvet hade synbarligen aldrig kommit i
beröring med en skurviska. Där lågo kringströdda huller om
buller renhudar och andra sängkläder såsom bäddar åt dem af
familjen, som ej fingo plats i rummets båda sängar.
Ehuru både Petter Mattsson — så var husfaderns namn
på svenska — och hans hustru vore tämligen till åren komna,
hade båda sina mödrar i lifvet. Dessa voro båda i barnens
bröd, och att döma utaf hvad man kunde se och märka,
tycktes det bästa förhållande vara rådande, så väl mellan de gamla,
som mellan dem och barnen. Dock får man naturligtvis icke
förutsätta samma umgängessätt mellan dessa enkla
naturmänniskor, som mellan den odlade bygdens lyckligare lottade
och mera civiliserade människor. Den till armod gränsande
fattigdomen, lifvets tunga släp i en den kargaste och hårdaste
natur, detta i förening med isoleringen från andra människor
kastar öfver fiskarlappens hela väsen en slöja af djup
melankoli. Någon yttring af glädtighet märker man därför sällan
i deras umgänge med hvarandra. Där gå de tysta och trumpna
om hvarandra och sköta sina sysslor; men det Oaktadt märktes
det af tonfall och blickar, att i detta fattiga hem endräkt och
samförstånd voro rådande.
Men finns det väl ett hem på jorden, där det finns små
barn, och där glädjen ändock är fullständigt bannlyst?1 I
detta hem fanns också en liten solstråle. Det var lille Matto —
treåringen — han med de runda, friska kinderna, de bruna,
skälmska ögonen och de knubbiga, små händerna. Genom sin
munterhet och sina skälmstycken kunde han, hvad ingen annan
kunde — framlocka ett flyktigt leende då och då i trumpna,
fårade anleten.
Men låtom oss nu kasta en blick på familjen vid
middagsbordet! Far har en liten spjälryssja utsatt i den stora bäcken
där borta, som med buller och bång störtar ned ifrån fjället.
Där hämtar han vanligen middagsmålet. I dag kom han hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
