Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Hvad innefattar turistologin?
Svar: (aj, aj, nu blir det litet krångligare!) Joo, den — —
den omfattar — — den omfattar — — lite af hvarje!
Var god och förklara Er lite närmare!
Joho, för det första omfattar den geografi, förstås — och
så meteorologi (en riktig turist skall kunna spå väder också) —
och så kokkonst (hvad det nu kan heta på latin) — och så
hygien (så att man inte går s bi’ och förkyler sig) — och så
medicin (talgade lappar för skoskaf etc.) — och så etnografi
o o
(se Årsskriften för 1892, s. 3) —■ och så fysik (se Årsskriften
för 1893, s. 185) — och så botanik (se ibid., s. 1) — och så
språkvetenskap som en värdig afslutning på det hela.
Detta senare kan nu kanske förefalla mången af läsarne
såsom ett mörkt tal. Hvad har en turist med språkvetenskap
att göra? Joho då, ganska mycket, ganska mycket! D. v. s.
han behöfver inte idka den själf, men han behöfver ha reda på
några af dess resultat. Först och främst måste han ju kunna
meddela sig med de människor han påträffar — alltså måste
han kunna några finska och lapska fraser, när han kommer till
finnarnas och lapparnas områden (se den lilla parlöm i
inledningen till Turistföreningens blifvandc resehandbok för öfre
Norrland). För det andra behöfves resultaten af de
språkvetenskapliga studierna, då han skall framlägga sina äfventyr och
erfarenheter från sina lapska och finska färder för samtid och
eftervärld. Då måste han tidt och ofta citera främmande
ortnamn och det kan ju därvid lätt hända, att dessa bli på ett
eller annat sätt vanställda, om han eller de källor, ur hvilka
han öser, icke äro bekanta med det språk, som ortnamnen
tillhöra. Och slutligen är det vid samma tillfälle bra för honom
att ha haft någon liten förbindelse med denna språkvetenskap,
ty han befrias därigenom från en ganska farlig böjelse, böjelsen
att vilja etymologisera ortnamnen, vilja förklara, hvad de-
betyda. Det är en mycket farlig sak. Det är visserligen inte
svårt att säga, hvad t. ex. Mariestad och Söderhamn betyda —
det ser man ju genast — eller livad Kebnelmise betyder —
kebne betyder »kittel» och kaise »spetsig bergstopp», alltså
Kebnekaise: »Kitteltoppen». Med livad betyder Mälaren och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
